Gästbloggare i maj 09: ”Behandla dina barn som skit”-dagen

Mikael Folkesson är filosof, ingenjör och litteraturvetare. Bland annat.

Jag vet, jag vet. Vissa kanske tycker att det känns tjatigt med krisen. Men den här texten har faktiskt en lösning på hela skiten. Så nu till saken. Det har väl inte undgått någon att mänskligheten nu på 2000-talet befinner sig i en ny situation av ständigt ökande klurighetsgrad. Korta perioder av återhämtning, som vi tycks vara inne i nu, avbryts av ytterligare förvärring. Banker går omkull här och där. Stater går i konkurs. Ekologin får fnatt. Vanliga människor förlorar jobben. 50% av mänsklighetens rikedom har gått upp i rök och det verkar inte finnas något slut på svårigheterna. Ingen verkar veta vad vi behöver göra, allra minst våra ledare och regeringar.

Se på alla miljarders miljarder som plöjts ner i krispaket för att rädda den ekonomiska situationen. Vad hände med alla pengarna? Regeringar har gett ofantliga summor skattepengar till banker så att vanliga människor, skattebetalarna, ska kunna låna tillbaka dem och konsumera upp dem. Obamas biljonprogram har försvunnit någonstans på vägen. Antagligen är det samma gamla problem som vanligt: egoismen. En egoism som hela tiden blir större, för ju mer man får – desto mer vill man ha.

Samtidigt som vår egoism växer sig större och större, känner vi oss alltså också tommare och tommare. Fler och fler är deprimerade, och försöker fly tomheten till exempel genom att ta droger. Om min vilja att få är liten kan jag leva lugnt och fridfullt, men är den stor vill jag utnyttja alla så mycket jag kan för att fylla mina begär. Maximal njutning för minsta möjliga insats, någon?

Vi är alla egoister. Vi lever i en global by där vi är beroende av hela mänskligheten för vårt välstånd. Vad jag gör har alltså konsekvenser för resten av mänskligheten och vice versa. Snacka om mind blower. Samtidigt slutar människor att lita på varandra. Banker litar inte på banker. Stater litar inte på stater. Till exempel. Detta leder till att handeln upphör att fungera, den är nämligen baserad på profit. När man inte vet hur man ska beräkna profiten gör man ingenting, eller försöker rädda det som räddas kan. Men hur ska vi nu kunna leva tillsammans när vi inser att hela mänskligheten är beroende av varandra i samma veva som tilliten försvinner? Att vi inte kan gå tillbaka till hur det har varit tidigare är självklart. Vi vill inte heller ha krig och protektionism. Så vad ska vi göra?

Införa en ”Behandla dina barn som skit”-dag såklart! Låt oss införa en dag om året då vi lurar och ljuger för våra barn, utnyttjar dem, blåser dem, profiterar på dem, exploaterar dem! Nu kanske du undrar hur i all världen det skulle kunna hjälpa på något vis. Förklaringen är enkel. Det är så vi alla fungerar gentemot andra än oss själva och våra barn, om än på så sofistikerade vis att vi ofta döljer det för oss själva. Men mänskligheten har när vi nu globaliserats nått ett tillstånd där vi är som en enda stor familj. Om jag lägger märke till hur fel det känns att behandla mina barn på det viset, då ser jag hur mycket jag måste förändras i mina relationer till alla andra. Jag måste med andra ord börja bry mig om alla på samma vis som jag bryr mig om mina barn, uppleva dem som en del av mig själv.

Relationerna mellan människor kan inte längre vara baserade på ”ge och ta”, de måste vara baserade på att genuint bry sig om. Det är ett stort problem, för vi har alltid fungerat enligt egoismens princip. Men vi ser att vi bara kommer att lida mer och mer tills vi börjar fungera på det nya viset. Så låt oss därför införa en ”Behandla dina barn som skit”-dag, om än bara i tanken, som ett första steg mot en bättre värld!