26 februari 2009

Do I look like a slut?

Det har inte funnits särskilt många frågetecken inför min morfars begravning nästa helg. Inte sedan jag redan gått igenom tankarna om att jag borde/måste/skulle nog hålla tal för att det är sådant jag gör. Släktens talare och skribent, van att stå i centrum och få beundran och credd.
Sedan sa mamma till mig bara någon dag efter att morfar avlidit att något tal ska jag inte ens tänka på.
- En begravning är ett tillfälle att ta farväl, inte visa sig duktig och prestera.
Hon känner mig alltför väl, min mor och föga förvånad lär hon väl ha blivit idag när frågetecken nummer två uppenbarade sig.
Det var då jag ringde inifrån ett provrum med den desperata frågan hur kort kjol som anses anständigt på en begravning.
- Högst två centimeter ovanför knäna, sa mamma.
- Ajdå, sa jag.
Jag har ett tiotal svarta klänningar, men mina längdnormer ligger mer kring två centimeter nedanför fittan än ovanför knäna. Sällan har det varit så uppenbart som nu. Tillslut köpte jag en skjorta att ha till en längre pennkjol istället. Det var inte förrän jag kom hem och såg den i spegeln som jag insåg att jag kanske borde frågat om det där med vad som är okej urringning också.

7 kommentarer:

isabelle sa...

haha. jag avskyr indielängden, den där femtiotaliga hålla på sig-knälånga, den enda som känns okej på vissa kulturkreddiga popklubbar. det är som ett annat kodspråk i sådana kretsar, min kortkjolkod för sexighet avläses som för angelägen och vulgär. min pojkvän berättade att första gången vi träffades noterade han särskilt på att jag hade lårkort kjol och gillade det inte alls, han var så van vid tjejer med indielängder och subtila klädkoder.

Christin sa...

Jag vet! Klä dig i svart kroppsstrumpa: Elin på linjen! :) har du sett "Love actually"? Begravningen i den filmen är så fin tycker jag, de har satt ihop en lång stillbildsfilm ackompanjerad till en favoritlåt över kvinnan som begravs, ett väldigt fint farväl. Med tanke på att du vill hålla tal. Jag skulle vilja att någon berättade om mig när jag har gått över, som en liten kick-off.
Men det kanske är okyrkligt? :O
Psst. Läste din andra inlämning den här terminen, trots att du inte är i min grupp. Så mycket har din text fångat mig. Kommer absolut köpa boken och tvinga till mig en aoutgraf den dagen den finns i bokaffären. Och vart ska du flytta? :)

Grovt Initiativ sa...

fan va du är rolig och skarp.

christina sa...

jag tror att din morfar kommer uppskatta ditt avsked oavsett. klä dig bekvämt, utan smink och medtag näsduk, tips från coachen. stor kram!

Desperado sa...

<3

Elin sa...

isabelle: nu kommer ordet diskurs igen: anledningen till att jag använder kortkorta kjolar och klär mig utmanande handlar ju sjukt mycket om en motdiskurs. mot indielängden, mot den fina flickan och inte minst mot feministiska antaganden om hur man ska se ut (från vissa feministiska håll). åh jag måste skriva ett inlägg om femme någon gång. bäst tyckte jag var när jag läste genus och satt på genusseminarier hårt sminkad och i kortkort.
sen handlar det kortkorta om att jag har jävligt snygga ben också.

christine: underbart med ordet kick-off :=) det är mamma och mormor som sätter ihop begravningen och jag är glad att jag bara behöver komma dit.
jag flyttar ännu närmare dig misstänker jag. eller vi kommer fortfarande att vara grannar iaf, då jag bara flyttar lite längre bort i kungsladugård. lämnar aldrig mitt majorna!

GI: ja, jag är ju det!

christina: tack för tipsen och kram tillbaka.

desperado: love.

Den tjocke konsulten sa...

Kungsladugård är kungsladugård och inte majorna. Det är som att säga att krokslätt är johanneberg eller kalla masthugget för västra linné.

Fastighetsmäklarnas iver att få objekten att verka bättre än de är har helt skevat upp begreppen (MYCKET status i områdesnamnen tyvärr).

Hoppas allt gått bra!