23 mars 2009

Jedi mind tricks i Agenda

Så har jag och Gustav diskuterat bonusar under helgen, med Agendas bonusdiskussion med Ibrahim Baylan som cream of the cream, och vi konstaterar båda att det här måste vi blogga om, men han hinner före och skriver väl ungefär det som jag tänkte skriva.

Jag blir så förbannat lack på att jag förväntas bli upprörd över det här. Jag blir trött på att man som vanlig löntagare nu sätts i en förväntad opposition mot företag, fack och stat, genom mediala vinklar av det sunkigaste slag.
Värst är naturligtvis kvällspressen som verkar gå ut hårt med tanken att hetsa pöbeln mot företagare och politiker. Inte bara gällande bonusar, utan ett hårdvinklat granskande av toppar inom alla sektorer. Det kommer inte att lindra lågkonjunktur och finanskris att hänga ut 48 politiker som åker på en tjänsteresa till Kalifornien. Det kommer varken att göra till eller ifrån att kalla resan för lyxresa och det äcklar mig att det finns en jävla cynisk tanke bakom att löntagare ska sitta och uppröras över fucking nothing.
Agenda och DN diskuterar LO:s inblandning i hot shot-bonusar, som om det vore en nyhet att facket och Svenskt Näringsliv är tighta.
Och mitt i allt står Ibrahim Baylan och påstår att den politiska oppositionen står för någonting annat än dessa bonusideal. Okej? Så vad gjorde ni själva när ni satt vid makten?

Precis som konstaterat i kommentarer till föregående inlägg är det socialdemokraterna som är jediriddarna i svensk politik. Man påstås stå för den goda kraften och projicerar sina egna slagsmål med the dark side of the force till Imperiet-alliansen, fastän man gjort exakt samma sak själv.
Ibrahim Baylan är veckans Obi Wan-Kenobi. Det är bara i en oppositionell underdogställning som man kan komma undan med att påstå att man skulle gjort någonting annat om man själv hade makten.

1 kommentar:

Den tjocke konsulten sa...

Jag tycker Sahlin och Baylan går från klarhet till klarhet, fortsätt så fram till nästa val! Go Mona!