19 mars 2009

Det kanske kommer en förändring

Det är klart att det kommer en förändring.
Det är inte såhär som det alltid kommer att kännas.
Men det skrämmer mig inte alls.

Det skrämmer mig inte alls när vi ligger inslingrade, nakna kroppar med kinder mot varandras avtagande flämtningar. Jag lägger min hand mot din bröstkorg för att känna ditt bultande hjärta och du håller din hand i ett grepp över min nacke.
Tystnaden efteråt.
När Jocke Berg fyller rummet.
Älskling, jag har hittat in från mörkret.
Och jag biter mig i underläppen som skydd för känslostormarna som rasar inuti.

Du är exakt så nära i den stunden.
Det gör ingenting.
Det gör mig inte rädd.
Jag är din flickvän och fortfarande min egen.
Jag har hittat en formel där jag får vara nära.

Musiken fyller rummet och i takt är fuktiga andetag mot varandras kinder.
Det kanske kommer en förändring.
Men jag mår bra just nu.



3 kommentarer:

It's gonna be fine 2009 sa...

Fint. Fint med J Berg, fint att du mår bra.

isabelle sa...

det är omöjligt att misslyckas med sex till kent. bloggade också om den där fantastiskt sköra och fina låten för ett tag sen, kul att det inte bara är jag som melankolibloggar om bergs texter. http://whiteandnerdy.blogg.se/2008/december/inget-ar-som-en-melankolisk-kenttext-i-decemb.html

Elin sa...

Its gonna be fine: Tack. Det är fint.
Isabelle: Ja, faktiskt. Men det blir en underlig mix av tonårsångest, minnen och njutning. Därav känslostormarna. Och ja, jag minns det inlägget. Det var ju då som jag upptäckte låten! Fantastisk.