Men fuck that shit. Minns detta: Skratten på Kings Head där någon ber alla slå vad om huruvida jag kan vara tyst i tio minuter, snälla bara få tyst på henne och jag och S. drar våra allra sämsta skämt och skrattar så vi gråter. Drinkarna på Skål, vännen jag inte träffat på alltför länge, förtroliga samtal och skratt. Lördagspromenad i solskenet vid Röda Sten, gräl och försoning och delad chokladmuffin. Kväll och natt med lösmustascher och calimocho på finvin och samtal med främmande människor på spårvagn och fester och kärlek kärlek kärlek, att bli omhållen av finaste vännen som talar sans med en och vakna upp till solsken och pizza på Mitt andra hem med äldsta barndomsvännen och ingen huvudvärk, ingen ensamhet, ingen tomhet när man fylls, när man vet att någonstans runt i Göteborg åker en spårvagn omkring med texten "jag har klittat den här stolen" på ett par av stolsryggarna efter en färd från Mildvädersgatan till Brunnsparken. Fnittra in långsamt, ensamt, fyllt och lyckligt.
Och jag läser det här inlägget och det är det bästa som jag läst på mycket länge. Tack Isabelle för tipset om ditt gamla inlägg.
3 kommentarer:
Tack! jag blir så glad över att nån vars texter jag imponeras av gillar något jag gjort.
Det heter "calimocho" eller om man ska vara euskera-alternativ "kalimoxo". Det har inget med det spanska adjektivet "mucho" att göra. För övrigt kriminellt att göra på fin-vin...
isabelle: tack själv! jag har inlägget sparat som favorit och behövde verkligen läsa det just nu.
el rubiales: tack för rättningen! och ja, jag vet. så jävla fult av mig, håller med om att det borde kriminaliseras. var inte meningen att jag skulle dricka finvin eller rödvin överhuvudtaget. nödlösning när systemet var stängt och det var vad jag hittade i min givmilda bekantskapskrets. calimocho är enda sättet för mig att inte somna av rödvin. vet inte om jag är tonåring eller tant.
Skicka en kommentar