30 oktober 2008

Andra inlägget om abort och Anna Ekelunds text i F-ordet: Det är inte hos preventivmedelskonsumenterna som det största felet ligger

För det första tycker jag att Christina kommer med väldigt bra kommentarer till föregående inlägg. Det är tråkigt att hon missuppfattas som att hon skulle tycka att preventivmedel = ta ofödda liv när hon egentligen bara ifrågasätter var gränsen går när vi börjar referera till det som liv och måste ta det där svåra, moraliska beslutet mellan liv och död som Anna Ekelund och många med henne menar att abort är. Jag håller känslomässigt med Anna Ekelund, men är rationellt helt med på Christinas ifrågasättande.
Var går gränsen för när man tar ett liv? Vid dagen-efter pillret eller aborten två veckor efter, för att man missade att ta dagen efter piller? Varför ses inte dagen efter-piller som ett moraliskt och svårt beslut när abort är en sådan livsomvälvande händelse, ett beslut om att ta liv och döda en begynnande människa? Eller kondomen som sprack och som orsakade graviditet? Det var ju också ett försök att hindra ett begynnande liv, som misslyckades. Är det då ett sådant svårt och moraliskt beslut att hindra livet från att fortgå några veckor senare?

Det intressantaste med abortdiskussionen är hur nästan ingen diskuterar hur man faktiskt hamnar i situationen som leder till en abort, nämligen frånvaron av preventivmedel. Eller jo, det diskuteras naturligtvis. Av allt ifrån bekymrade barnmorskor till fräsande småbarnsföräldrar som suckar över slarv och ogenomtänkta fylleligg. All diskussion som utgår ifrån frånvaron av preventivmedel utgår nämligen ifrån samma sak:
Det är konsumenterna av preventivmedel som det är fel på.

Antingen är konsumenterna ”omedvetna” om riskerna. Här påpekar debattörerna frånvaron av kunskap och förespråkar mer information. Jo, okej, kanske finns det en dålig information kring könssjukdomar i allmänhet. Men graviditet? Graviditetsrisk? Va?!
Jag hade min första lektion i sexualkunskap när jag gick i mellanstadiet, men redan innan dess hade jag naturligtvis koll på hur barn blev till. Men det som utgjorde sexualkunskapen då och genom hela högstadiet och gymnasiet, samt all annan information via ungdomstidningar, barnmorskor, skolsköterskor, Veckorevyn, broschyrer osv. utgick ju bara ifrån en sak: Det är sjukt lätt att bli gravid. Om svårigheter för kvinnor att få vaginala orgasmer och vad klittan är för något lärde jag mig banne mig aldrig på en enda offentligt understödd sexualinformation. Däremot levde jag länge i föreställningen att det räcker med att kuken bara är i närheten av fittan för att en röd varningslampa ska börja lysa och en megafon börja basunera ut ”ALERT! GRAVIDITETSRISK!”.
I Debbie Epsteins mycket läsvärda bok Schooling sexualities, om sexualitet och sexuell uppfostran i skolvärlden, diskuterar hon ingående faktumet att individer av kvinnligt kön i hög utsträckning skolas till att skydda sig och akta sig för sex. Den gamla föreställningen om passiva flickor som ska skyddas från pojkars sexualitet införlivas i en sexualkunskapsdiskurs där den kunskap som förs ut till de av kvinnligt kön är just riskerna med heterosexuellt penetrerande samlag, där graviditet är det centrala, medan den kunskap som de av manligt kön får, består mycket mer av begreppen lust och ansvar än just risk. Boken utgår ifrån den amerikanska skolvärlden, men den studie av svenskt sexualundervisningsmaterial som jag gjorde i våras påvisade inte några större skillnader.
Alltså: Jag tror att det finns få presumtiva preventivmedelsanvändare som inte är medvetna om risken att bli gravid om man struntar i preventivmedel eller slarvar.

Det andra alternativet är att konsumenterna har ett för lösaktigt (ursäkta, jag kom inte på någon bättre formulering) sexliv. Att slänga upp sig på abortbritsen anses här synonymt med att man knullar runt för mycket. Resonemanget är i sig relativt ologiskt. Ju fler sexpartners, desto större risk att bli gravid? Det kanske finns djur som funkar så, men mig veterligen ökar inte chanserna/riskerna för honan att bli gravid ju fler hanar som sätter på henne, i människans värld.
Jag är medveten om de siffror som pekar på att ett vidlyftigt sexliv med många partners är ett riskbeteende, men gäller inte det i avseendet könssjukdomar och inte graviditet? De som menar att konsumenterna helt enkelt har för mycket sex med alltför många verkar ha missat fakta som pekar på att många som gör abort (jag har tyvärr inga siffror att tillgå, någon får gärna fylla i) lever i en längre eller kortare fast relation. De där fylledimmiga onenightstanden där kondomen glömdes bort utgör bara en bråkdel i aborttalen.
Det som förespråkas här är däremot fast relation samt i det närmaste avhållsamhet tills man funnit den där fasta relationen. Det utgår med andra ord från en extremt heterocentrisk, konservativ syn på sexualakten som penetrerande sex mellan man och kvinna. Antingen är det kuken i fittan eller så lever man i avhållsamhet. Naturligtvis är det penetrerande, särkönade sexet det som är normen i allmänhet, men en hållning som menar att det enda alternativet till detta är avhållsamhet spär bara på normen. När kommer en hållning som pekar på alternativen eller försöker utvidga sexbegreppet?

Det tredje alternativet, vilket förmodligen också är det vanligaste, är att konsumenterna helt enkelt är slarviga och don’t give a fuck. Säkert finns det preventivmedelsanvändare som är det också. Men jag skulle tro att det är väldigt, väldigt få som på riktigt tycker att det är kul och kanske sexuellt upphetsande att leka rysk roulette med graviditetsrisken, på riktigt tycker att det är grymt sex att syssla med avbrutna samlag eller går igång på att försöka räkna ut sina säkra perioder. Jag tror att det är väldigt få kvinnor som får en kick av nervositeten och nojorna som uppstår efter osäkert sex, gillar att ha hjärtklappning dagarna innan mensen förväntas komma eller ser det som en härlig thrill i tillvaron att kissa på det där graviditetstestet som man skamset köpt på Apoteket.


Folk slarvar kanske. Men jag tror att de flesta gör det av en anledning. Och kanske är det dags att vända fokus från konsumenterna och göra det som man gör i resten av den här marknadsekonomin när konsumenterna inte köper varan som de ska: Ifrågasätta varan.
Hur kommer det sig att så många inte vill käka p-piller, tråckla med hormonspiraler, få p-sprutor eller p-stavar? Varför slutar så många konsumenter med dessa preventivmedel på grund av biverkningar? Varför har man fortfarande inte utvecklat fungerande skydd för män, så att man är två om ansvaret?
Det är väldigt få som använder kondom i fasta förhållanden. Anna Svensson skriver väldigt bra om det här. Däremot är det väldigt många som inte vill använda hormonbaserade preventivmedel. Och vad är då alternativet?
När det gäller preventivmedel är det förmodligen den enda del av marknaden där man dumförklarar konsumenterna utifrån deras ovilja att konsumera varorna, snarare än att ifrågasätta de varor som erbjuds. Kanske är det där man ska lägga fokus nu. Användningen av preventivmedel är inte så hög som man önskar, men efterfrågan kommer med största sannolikhet inte att minska. Den hör liksom samman med lusten att idka plain old kuken i fittan-sex, som har hållit sig relativt intakt sedan mänsklighetens begynnelse.


Läs även Isabelles inlägg samt Christinas inlägg.

14 kommentarer:

isabelle sa...

Jag fick ofta dåligt samvete under den period i mitt liv då dagenefterpiller var mitt standardp-medel. det kändes som att jag dödade något, för jag raderade ju faktiskt ett potentiellt liv. det kändes jobbigt.
abortproblematikens orsak ligger kanske mycket hos samhällets syn på kvinnans som ansvarig för reproduktionshindrandet. män skulle aldrig gå med på att ta preventivmedel med konstiga hormoner som gjorde dem deprimerade, kvinnor har fått lära sig att det är deras plikt, om det fanns manliga p-piller eller bättre kvinnliga dylika skulle abortstatistiken minska tror jag.

chall sa...

En kort kommentar, jag [terkommer senare när jagformulerat mig bättre ;)

Det är även intressant att det alltid, nästan utan undantag, fokuseras på kvinnan som är gravid och tar abortbeslutet. Hon har varit oansvarig/lösaktig/klantig. Men man behöver ju som sagt en till där.... för att få till fostret... och var är mannen? De oansvariga männen som inte har koll på preventivmedel eller kondom.

Jag har sagt det förr och säger det igen "om jag vore man skulle jag inte våga ha sex med en brud utan kondom för ofrivillig pappa skulle jag aldrig vilja bli".

Maria sa...

En jävligt svår grej är ju att politiken här, precis som när det gäller det mesta andra, är privat. Jag kan bli skitsur när jag tänker på att det inte finns hormonbaserade preventivmedel för män men det hjälper ju inte att jag skäller ut min manliga sexpartner för det. Jag vill inte heller ha kondom när jag har sex i ett fast förhållande och då är enda alternativet p-piller eller liknande. Men det är ju inte HANS fel.
Fast det är väl ett av feminismens grundproblem också, det är jävligt lätt att bli arg på männen som grupp men det är ytterst få av de enskilda manliga individerna som går att ställas till svars.

Anonym sa...

"Det som förespråkas här är däremot fast relation samt i det närmaste avhållsamhet tills man funnit den där fasta relationen. Det utgår med andra ord från en extremt heterocentrisk, konservativ syn på sexualakten som penetrerande sex mellan man och kvinna. Antingen är det kuken i fittan eller så lever man i avhållsamhet."

Förstår inte riktigt poängen här. Kritiserar du dessa åsikter för att de enbart föreslår avhållsamhet, och inte avhållsamhet ELLER homosex?

Varför skulle man överhuvudtaget förvänta sig homosex vara en del av diskussionen kring höga aborttal?

Manu

Berander sa...

Chall: det är ju förtvivlat sant att det behövs två (olika ;), iaf ännusålänge) kön för att få till ett barn, och båda har ansvar för processen.

Men vill man vara lite spetsig kan man ju alltid hävda att:
* det är likförbannat kvinnan som väljer om hon vill ha det eventuella barnet eller ej. Ren juridik, männen har faktiskt ingen rösträtt där. Kvinnans kropp och val, punkt.
* det inte är speciellt dyrt att betala underhåll i 18 år jämfört med att bära på att ha avslutat ett (knappt?) påbörjat liv.

Tyvärr går jag själv bara vilse när jag ska försöka få till en eegen åsikt i frågan... En sak är jag dock säker på - jag stödjer lagen.

Elin:
1, väl skrivet i vanlig ordning :)
2, en kvinna ökar faktiskt chansen(/risken) att bli gravid ju fler ungefärligt samtidiga partner hon har. Jag har tyvärr inga siffror att presentera, men en ökning är fallet.

Oooh, det finns mycket mer att skriva, men det vinner nog på att få mogna/inte bli skrivet alls.

Isobel sa...

Skillnaden mellan preventivmedel och dagen-efterpiller å ena sidan och aborter å den andra är iofs att de första bara tar bort chansen för att ett liv ska kunna uppstå medan de senare dödar något som redan lever. Plus den känslomässiga skillnaden för kvinnan i förekomsten av en graviditet med hormoner och sånt. Jag är personligen rätt hård på det där med att aborter är att ta bort liv, även om jag är precis lika hård på att man har rätt att göra det.

Själv gillar jag dock idén att runtknullande för kvinnan skulle göra risken/chansen för befruktning större, (eftersom det alltså gäller för våra närmaste släktingar). Det är en mycket rolig sak att säga till biologister som går på om kvinnors naturliga lägre sexdrift och tendens till monogami (ja ni vet, medan män behöver så sin havre osv.)

Själv är jag annars helt opolitiskt för spiral. Ett otroligt bra preventivmedel som i alla fall jag inte ens kände till innan jag fick barn.

Julia sa...

Gah, jag skrev en kommentar igår som verkar ha ätits upp.

Det jag skrev då var att dagen-efter-piller fungerar ungefär som p-piller i det att de bara kan hindra ett eventuellt befruktat ägg att fästa, de kan inte stöta bort ett foster som redna fäst. (P-piller förhindrar också ägglossning.) Det är ganska långt från både medicinsk och kirurgisk abort. Då hindrar man potentiellt liv varje gång man kommer i en kondom också.

Det som jag tycker du glömde lite vad gäller avhållsamhet kontra relation är ju också att det antas att i en relation är default att man vill ha barn. Och i så fall är man ju bara självisk om man gör abort, man gör en ja-men-inte-just-nu-abort. Möjligheten att man alls inte vill finns inte. Så vi är tillbaka till barnnormen.

D.D. sa...

Jag älskar ju den här bloggen i allmänhet, och Elin i synnerhet. Men holy hell vad mycket fel det finns här, både i texten och kommentarerna.

För det första har jag visserligen en väldigt instrumentell och teknokratisk syn på liv, där det uppstår när barnet tittar ut ur slidan efter nio månader - innan dess är det bara en svulst. Den synen har jag (personligt) fått på grund av/trots att mitt livs kärlek blev gravid och gjorde supersen abort efter fyra månader. Vi var unga, hon kräktes och blev tjock, hon testade till slut och fick föda ut barnet, samtidigt som jag umgicks med mina homies. Jag var ung, och, en fantastisk idiot.

För det andra: alla vet såklart exakt hur barn blir till, eller hur hiv sprids. Upplysning är bra, men det här är inte 1940-talet.

Tre: Jag har läst att kvinnor lättare blir gravida när de ligger med en man för första gången. Det ska då vara mannens förtjänst, eftersom betäckar-bullshiten automatiskt går upp i overdrive vid första insemineringstillfället och en extrastor mängd spermier därmed delas ut. "New-cow"-grejen. Jag vet inte men det hävdas ju att det är sant och jag kan bara säga att det emotionellt kan finnas en viss grund till det, även om vaniljmaffian förstås hoppas att det är lögn.

Fyran: Kvinnor får kanske ångest av att leka med graviditetsrevolvern, men som man är det faktiskt en turn-on. Det är bisarrt, men risken/chansen att kvinnan blir gravid gör åtminstone mig mer ettrig i situationen, om än också mer ångestladdad efteråt. En brusten kondom är the RAGE, i det ögonblicket.

Femman: Eftersom jag som sagt tycker att livet uppstår vid födseln, och att kvinnan har rätt att bestämma fram tills dess, har jag inga moralistiska saker att säga. Men man kan ändå bli trött på tänket att kvinnan har monopol på att lipa över aborter, livet och evigheten. Sån skit som en man inte tänker på? Jag har varit på väg att ta mitt liv flera gånger på senare år, men det är förstås inte lika episkt som möjligheten att SKAPA liv.

Dra bort två aborter från mitt cv och jag hade inte varit en ensam, sorgsen dude. Jag hade haft grundstommen i en stenhård blivande raptrio, ffs.

I och med den här kommentaren har jag varit mer personlig än någonsin på internets, men vem bryr sig egentligen om det? Ingen, är vem.

Elin sa...

isabelle: "om det fanns manliga p-piller eller bättre kvinnliga dylika skulle abortstatistiken minska tror jag." exakt min poäng. men huuur kunde du använda dagen efter-piller i den utsträckningen? man mår ju skit av dem.

chall: Det finns ju väldigt många män som är ansvarsfulla och mer gravidnojiga än vad man själv som kvinna är. Jesus, been there. Men jag tror att bådas utbud av preventivmedel skulle öka jämställdheten för att båda skulle vara delaktiga.

maria: "Fast det är väl ett av feminismens grundproblem också, det är jävligt lätt att bli arg på männen som grupp men det är ytterst få av de enskilda manliga individerna som går att ställas till svars." Jag försöker generellt att inte se män som grupp heller, hatar grupptillhörigheter och kategoriseringar. Men i just ett sånt här inlägg är det nästan ofrånkomligt att jag hamnar där likt förbannat.

manu: Nej, naturligtvis menar jag inte att homoknull är en bra preventivmedelsmetod. Men nu utgår ju även du ifrån en väldigt heterocentrisk, normativ syn kring man/kvinna-ligget. Det jag påpekar är normen kring penetrerande sex. Vill man inte använda preventivmedel FINNS det ju annat att göra i sängen, det är inte som att penetrationssex är det enda sex som existerar FAST man är man och kvinna. Jag ifrågasätter synen på det som enda sexformen, oavsett kön eller hetero/homo.

berander: "2, en kvinna ökar faktiskt chansen(/risken) att bli gravid ju fler ungefärligt samtidiga partner hon har. Jag har tyvärr inga siffror att presentera, men en ökning är fallet." Ge mig siffror! Nämen, jag tycker bara att det verkar väldigt underligt. Men okej.

isobel: Intressant att jag i inlägget bara "yeahyeah, man kan ju allt om graviditeter och sånt redan" och sen likt förbannat inte kan skilja på dagen efter-piller och abort, trots att jag upplevt både piller och ofrivillig graviditet. Jag får väl revidera mitt påstående om min oerhörda kunskap, helt enkelt. Men jag tycker fortfarande att ifrågasättandet av gränssättningen är relevant.
Som sagt: På en känslomässig nivå håller jag ju med. Jag har haft de där hormonkänningarna och bara vetat. Det här är ett liv. Så jo, visst.
Men är det kopparspiral? Mig veterligen får man tjata sig till dem hos barnmorskor, om man kan parera allt hormontjat från dem dvs och sen är det en fördjävla process att få den insatt.

julia: Jo, jag hade fel om dagen efter-piller. Jag ska gå till klass 8A på skolan intill idag och få uppdaterad biologikunskap.
"Det som jag tycker du glömde lite vad gäller avhållsamhet kontra relation är ju också att det antas att i en relation är default att man vill ha barn. Och i så fall är man ju bara självisk om man gör abort, man gör en ja-men-inte-just-nu-abort. Möjligheten att man alls inte vill finns inte. Så vi är tillbaka till barnnormen."
Jaja, absolut. I'm with you.

d.d: Man kan älska bloggen och mig och ändå tycka jag har fel så in i helvete i vissa frågor. Såklart.
Tack för att du var personlig, det här var starkaste kommentaren på länge. Jag håller med dig i det mesta.
"Fyran: Kvinnor får kanske ångest av att leka med graviditetsrevolvern, men som man är det faktiskt en turn-on. Det är bisarrt, men risken/chansen att kvinnan blir gravid gör åtminstone mig mer ettrig i situationen, om än också mer ångestladdad efteråt. En brusten kondom är the RAGE, i det ögonblicket."
Fast är du inte väldigt generaliserande nu? Jag vet jävligt många män som har graviditetspanikat, trots både kondom och p-piller. Det är iofs en turn-off för mig.

"Femman: Eftersom jag som sagt tycker att livet uppstår vid födseln, och att kvinnan har rätt att bestämma fram tills dess, har jag inga moralistiska saker att säga. Men man kan ändå bli trött på tänket att kvinnan har monopol på att lipa över aborter, livet och evigheten. Sån skit som en man inte tänker på? Jag har varit på väg att ta mitt liv flera gånger på senare år, men det är förstås inte lika episkt som möjligheten att SKAPA liv."
Jag håller med dig. Men jag tycker inte alls att kvinnan har monopol på det. Däremot är män jävligt bra på att hålla käften om det. Det är exakt samma problematik som alltid när jag utgår ifrån kön. Jag får alltid förbannade kommentarer från män som menar att "men tror du att det här är så jävla lätt för män då? kvinnor har faktiskt inte patent på att känna så".
Nej, det vet väl jag också. Men jag kan ju bara skriva ur ett kvinnligt perspektiv. Skriv era historier, prata om det. Om ni anser att vi har monopol är det ju bara att utmana monopolet.

isabelle sa...

isobel: spiral otroligt bra, mja. visst känner jag mig mindre skuldbelagd sedan jag satte i den, men den har varit förenad med mycket fysisk smärta.

Julia sa...

Jag inser att jag tjatat om dagen efter-piller i sådär arton kommentarer nu; sorry, men det är en av mina käpphästar det där om att likställa det med abortpiller. DN gjorde det bara härommånaden. Det är en slippery slope, det är ett farligt missförstånd, och det ska MOTARBETAS.

Sidenote: Jag tror jag sagt det i någon annans blogg, men jag fick höra om någon ung bekants bekant som resonerade att aborter är gratis, dagenefterpiller kostar pengar. Det var lite läskigt.

Nu ska jag gå och sminka mig.

Elin sa...

julia: det var inte lite läskigt, det var jävligt läskigt. det är farligt om folk resonerar så. for the record: jag gör skillnad på dagen efter-piller och abort. jag vet att det är en skillnad. det är mer synen på abort som jag försöker resonera kring.

Isobel sa...

privat note: jag har kopparspiral och den blev jag erbjuden helt utan att ha efterfrågat den hos barnmorskan på efterkontroll ett tag efter att jag fött min unge. jag läste på lite och kom på att det verkade soft. jag märker den över huvud taget inte och den gjorde lika ont att sätta in som en genomsnittlig mensvärk. Jag hade iofs varit smart nog att ta två citodon innan. ha! Jag rekommenderar det varmt, men kanske är det bara såhär okomplicerat om man fött barn.

chall sa...

Berander> Din argumentation om att det enbart är kvinnan som bestämmer om hon gör en abort eller inte baseras väl på att det är hon som kommer vara ytterst ansvarig för 9 månader och sen ett liv?

Jag vet inte om jag tycker man kan jämföra "avbryta ett liv" och "underhåll i 18 år". Det är lite äpplen och päron. För varför skulle inte, rent generellt, män kunna sörja ett abortbeslut. Även om det är kvinnan som genomför ingreppet kanske mannen ser det sorgliga i det hela också?

Elin: Jo, visst är det en del av problematiken det här med "inga preventivmedel för män". Själv hade jag en abrotdiskssion med tre amerikanska kvinnor igår. Jag lät helt plötsligt som en konservativ kvinna när det visade sig att jag var den enda mot Partial Birth Abortion - något som vi inte har i Sverige. Men det som det ledde in i var mycket intressant.

Alltså, de som inte har en öppen diskussion om abort har möjlighet till abort mycket längre... vi som har rätt till abort, har det inte lika länge.jag ska se om jag kan formulera ett inlägg om det hela.

Annars måste jag återigen påpeka att jag inte förstår varför man inte diskuterar det övergripande "problemet" med att den näststörsta gruppen av aborter i Sverige idag är "tvåellertrebarnsmammor i en fast relation". Dom som blir gravida medan dom ammar etc. Och någonstans är väl det riktigt spärngstoff - familjemamman som kan väja nej till ett barn, trots att "allting finns där"?

Själv ser jag den tysta debatten som det tydligaste om att det handlar om att kvinnor kan välja sin reproduktivitet. Om än på ett sätt som jag önskar att vi inte använda lika mycket men ...