Running from one time, ain't no time to slip. Make one false move and it's a up north trip.

Jamen jaha. Så har jag i sedvanlig, velande, Elin-anda fortfarande inte bestämt mig för om jag ska dra till Norrland imorgon kväll eller inte.
Mobb Deep-citatet i titeln talar i och för sig ganska starkt för och om det finns några män i den här världen som jag faktiskt lyssnar till är Mobb Deep definitivt en av dem.
Min mamma förhåller sig neutral med ett konstaterande om att det alltid är trevligt när jag kommer upp, men mindre trevligt om jag tänker sitta ute i sommarstugan i en vecka och tjata om att jag hellre skulle vilja vara i Göteborg.
HBT-GBG-festivalen i helgen talar rätt starkt mot en Norrlandstrip.
Faktumet att det här är de sista veckorna innan folk börjar lämna stan och dra ut på sina resor, hemvistelser, sommarstugor och så vidare och lämna oss Göteborgsfuckers kvar här talar också emot att jag ska dra iväg nu innan alla andra gör det.
Min kropps behov av en paus från alkohol och sena nätter talar definitivt för.
Tanken på sittplats nattåget i ett dygnetruntljust Norrland tolv timmar talar oerhört starkt emot.

Jag vet inte jag. Det är sweet ledighet i Göteborg med presumtiva fikor, utenätter, häng och allmänt slackande vs. en vecka ute i en stuga utan internetuppkoppling med tid för ensamhet och kontemplation. Förmodligen är det det sistnämnda som jag behöver. Bara gå och dra, grilla någon korv, måla någon djävla bräda, hugga lite ved och runka.
Norrland är det smarta valet. Men som min vän Erik brukar säga: Det smarta valet är oftast det ogötta.