Jag har tydligen gått och skaffat mig någon slags cheezy 1600-talslingo i all min flirtiga kommunikation med kvinnor. Jag reflekterade inte ens över det förrän jag nyss skickade följande sms:
Men kvällen vore ju ack så mycket trevligare om du förgyllde den med din undersköna uppenbarelse.
Va? Vad håller jag på med? Det här sker bara någon vecka efter ett snabbt hejdå från en tjej, varpå jag skickar ett sms som inleds med orden:
Hastiga avsked, ack så trista de är!
Att jag skiljer i beteende och behandling i flirtiga situationer, beroende på om det är en man eller kvinna, visste jag redan. Det kan jag bearbeta någon annan gång. Men att det gått så långt, som att jag tydligen måste inta en roll som någon slags chevaleresk 1600-talsstud som lallar runt med en luta och sjunger sköna kvinnors lovsång så fort jag söker kontakt, det är fan inte okej.
Jag skulle ju hellre ha skjutit mig i huvudet än ha skickat de där sms:en till män. En översättning till min lingo till män av dessa sms hade troligtvis blivit följande:
Tja. Ses vi ikväll eller? Vore kul.
samt
Sorry att jag blev tvungen att springa!
För män behöver ju inte uppvaktas och smickras, de behöver inget romantiskt fåntilltal och gullesms. Män gillar ju rak kommunikation liksom. Eller hur tänker jag?
Uppenbarligen bor det långt inne i mig en fördjävla sunkighet, som manifesteras i min lingo, och troligtvis goes like this (detta måste läsas med bred norrländsk dialekt, det är nämligen så jag låter när jag imiterar sunkig och dumihuvet):
Amen kvinner de gillar ju såhära romantik å uppvaktning å smicker å grejer. Åsså gillarom att få höra att dom e snygga för kvinner är ju så oroliga för sånt där.
Män dom vill ju ändå bara knulla å dom hatar romantik å fattar ändå inte vad man menar. Å kvinner e ju som lite känsliga så dom får man vara försiktig me men män dom kan man va elak mot, det tål dom.
Bra där.
Min utmaning till mig själv de kommande månaderna blir följande:
Skicka minst ett rakt-på-sak-sms till en kvinna, företrädelsevis klockan 4 en helgnatt. Inga jävla romantiska floskler.
Skicka minst ett 1600-talslingo-sms om underskön uppenbarelse till en man.
Det här blir spännande.
17 kommentarer:
Haha jag kan verkligen vara precis likadan. (Kanske inte 1600-tals-grejen per se, men samma bakomliggande sunkighet). Blir sjukt spännande att höra hur går :)
ja tack på lingo de 1600.
Fan vad jag inte kan läsa ut det där bonniga sunket på norrländska. Jag är ganska bra på att imitera det annars, i och med att jag har hela familjen där, men nu går det inte. Antagligen beror det på att jag inte kommer därifrån, utan bara har en romantiserad bild, och bonnighet hör inte ihop med den (på så sätt).
Och jag tycker verkligen att du borde föra över högaktigheten till män också, snarare än byta ut den till det vardagligare hos tjejer.
Glimrande, som alltid!
Ser med ohöljd förväntan fram emot rapporterna.
Lycka till:)
Ha ha. Men visst är det härligt att bli självmedveten. :-D
Jag kan bara tala för mig själv, men jag hade allt blivit lite varm om hjärtat av ett sms a la 1600-tal...
Neej, behåll dina 1600-talsfloskler och utöka det till män också. Det är ju underbart.
All heder åt eder, mina sköna jugfr... dam....
Jag tycker att du borde skilja Austenskt previktoriansk chi chat från 1600-talslingo. 1600-talslingo tänker jag mest är att man klämmer frodiga damer på barmen och lyfter upp kjolarna samtidigt som man äter grillat kött. Typ barock-raggande. Kan du inte pröva den med, när du liks håller på?
LSM: uppdatering kommer
grovt: check
hugo: men! det är ju inte ens norrländska utan bara pseudobonnighet. innebörden är väl typ: kvinnor gillar smicker och romantik. män gillar raka rör och att knulla.
jo, det är mkt roligare att överföra det romantiska till männen. det är projektet just nu.
huskorset: tack och stay tuned!
fredrik: tack. det här ska nog gå bra.
tjockalocka: ja, fast lite jobbigt att vara så självmedveten. om man inte kan skämta om det. vilket jag gör.
björn: min sköna, mitt hjärta fylls av ödmjukhet över denna blygsamma begäran. vad annat kan jag göra än att tillfredsställa er önskan?
H.C.: ni var så många som var av den synpunkten att jag startade projektet exakt där. jag tror jag fuckat upp min lingo helt snart. kommer på mig själv med att tänka på något slags högtravande romantiskt språk.
jonathan: jag VISSTE att du skulle komma med någon pretentiös och smart invändning som du FANIMEJ SÄKERT HAR FOG för angående mitt missbruk av tidsepoker och dåligt passande referenser. ett tag tänkte jag googla skiten, typ austen, för att slippa en rättande kommentar från dig. sen tänkte jag att nåt ska ju jonathan ha att göra också så då struntade jag i det. jag ändrar till en mer korrekt årsbestämning till uppdatering.
Sköna mö, edert brev värmer i sanning mitt hjärta!
[jag blir nästan sugen på att skicka dig mitt mobilnummer, för ett sådant sms när jag minst anar det hade gjort hela min kväll!]
björn: och så värma det ock mitt hjärta att ni mottaga det med sådan glädje.
det här håller på att utvecklas till fetaste motdiskursen ever mot all debatt om bloggosfärens dåliga diskussionsklimat, språk och hatande. kan vi inte fortsätta diskutera såhär med varandra? (kan ingen skicka hit rothstein?)
Åh! Dessa Ord från Er tränger undan kylan från denna vinternatt!
[R hade nog mest tyckt att vi var kinky. Han verkar inte direkt ha någon humor med tanke på hur han förhöll sig till $venssons invektiv... men i sak har du naturligtvis helt rätt]
Hoppas du inte har något emot att jag kallar dig "frekvenssexuell feminist". Det är sagt med kärlek under underrubriken Kanske därför: http://bums.nu/3267
Krams!
CB:t
"frekvenssexuell feminist" är det bästa jag blivit kallad på länge. och tack för så fina ord!
rolig rubrik!
det är en favorit-tournure de phrase, som jag till skillnad från dig tyvärr inte hittills fått tillfälle att travestera
camilla: jag får alldeles för många tillfällen till den travestin, sådär så jag börjar bli tröttsam snarare. men tack.
Skicka en kommentar