Oroväckande olika associationer

Jag och Gustav satt och frukostpratade och jag nämnde något om att jag köpt hundra frimärken häromdagen och hur underligt sådant är. Alltså, att köpa extremt stora mängder av någonting. Jag storhandlar aldrig, jag är ju ett ensamhushåll. Jag storshoppar aldrig heller. Jag köper helt enkelt aldrig någonting i stora volymer, förutom just den sortens kontorsmaterial som jag köper in på företaget.
Till exempel hundra frimärken.
– När och varför köper man hundra frimärken på en och samma gång om man inte har ett företag? säger jag och börjar i samma stund tänka på inbjudningar till ett stort och romantiskt bröllop där alla får en vacker, personlig pappersinbjudan skickad till sig och kyrkan är full av hundra människor.
- Man kanske stalkar en tjej och behöver hundra brev att lägga bajs i och skicka till henne, säger Gustav.
Man tänker ju olika om relationer, det gör man.