18 mars 2007

I drank my sorrows, I slept around

slår upp fönstret till solen. buena vista social club och grönt te med ingefära. halsont och kol-hosta, morgontidning fem på eftermiddagen. slår upp fönstret och lördagen lever för fullt medan jag bakfyllesovit bort allting i smutsiga lakan sedan jag kom hem. låter böckerna ligga en dag till, hemköp rear ut lättglass och jenny väntar i telefonen och de visar dirty dancing 2 på trean ikväll.
slår upp fönstret till livet för att detta är ett sätt att leva på. det är det enda sättet just nu.

minns samtalet med mamma på fredagen. jag säger något om konventioner och behovet av frihet. hon pratar om villor och amorteringar. jag säger aldrig i livet. aldrig i livet faller jag dit. jag vill inte. hon skrattar och säger att
jag var också 23 en gång och jag satt där i mitt hennafärgade hår på folkhögskolan och lyssnade på bob marley, festade runt och tänkte att jag alltid skulle vara sån. tio år senare satt jag i ett hus på landet, mammaledig med tre barn.
jag säger nej nej nej. jag hamnar aldrig där. och mamma skriver en lapp:

den 16:e mars 2007 sa elin att hon aldrig kommer att skaffa villa, äktenskap och biologiska barn. OBS! ska sparas som ”vad var det jag sa”-lapp till framtiden.

klart jag kommer falla dit. klart mamma kommer stå där och vifta med sin lapp när jag står där utanför radhuset med ett snorigt barn på armen. vi hamnar alla där. det enda jag hoppas på är att kunna behålla känslan. känslan av livet just nu när framtiden är långt borta och amorteringar, ekonomisk planering, karriärdrag, äktenskapsrådgivning och hem&skola-möten är ljusår fjärran. att någonting i mig kommer kunna fortsätta vara den jag är just nu. så jag skriver en egen lapp:

den sjuttonde mars 2007 var elin lycklig. hon tänkte att livet kan vara precis såhär enkelt och kravlöst. att livet får vara koncentrerat till skratt-tårar, snuskprat och okuvlig vänskap över en lucky star på en spårvagn. till dans på ett trångt dansgolv i en källare till jay-z:s big pimpin. till en okänd vacker arm runt hennes nakna midja morgonen efter ännu en natt då man tillfälligt glömt vad man sagt om flyktiga bekantskaper. till svart kaffe och travar med olästa böcker, olösta frågor, pennor som väntas på att nötas ner och tankar som koncentreras i ord. till ett nytt pass och resor som väntar. till en kopp grönt te med ingefära till ljudet av buena vista social club och bara vara alldeles lycklig medan livet pågår utanför fönstret och inuti en. den sjuttonde mars var livet hjärtslag, fylleslag, puls, kropp, emotioner, knutna nävar, frustration, längtan, svarta nätter och rödrosiga kinder. men det kändes alltid. OBS! ska sparas som minneslapp. känns det fortfarande elin?


angående mina empiriska studier har jag inte så mycket att sammanfatta med för tillfället. eller jo kanske men inget jag skriver. och jag tänker på hur jag hela tiden försökt undvika att skriva om singellivet. om sex. om relationer. sen tänker jag tillbaka på inlägg och inser hur fatalt jag misslyckats och att det hela tiden bor en undermedveten carrie bradshaw i mig när jag bloggar. minns den här perioden. och den här. hehe och för att inte tala om den nyligen outshoutade perioden som lät såhär. och det var väl i och med den sista som saker och ting förändrades till nuvarande tillståndet och jag minns hur jag sa till någon en gång om att det är de ointresserade människorna man vill ha. de som varken är ute efter casual sex eller relationer. de är de mest attraktiva. och jag önskade då att jag skulle hamna där and so i did tillslut. oavsett abstinensbesvär; jag söker ingen lindring. oavsett magpirrslängtan; jag letar inte. kommer det så kommer det. jag har slutat försöka. eller undra. eller analysera. eller vänta. det är kanske därför saker händer (även om fredagen även berodde på välvilliga vänner som tröttnat på min spela-svår-fast-jag-egentligen-vill-hångla-upp-honom-image kring mannen ifråga varje gång vi ses och hjälpte mig på traven.).

för övrigt bjöd fredagen bland annat på en diskussion kring ord för kvinnlig onani. det bästa onaniordet är ju runka, men verkar vara sorgligt förbehållen män istället för att vara ett allmängiltigt uttryck för dylika aktiviteter. jag blev således ombedd att skriva mycket om onani i bloggen och använda ordet runka för att skapa någon slags språklig våg (är det konstigt att man får blogghybris när ens vänner tycker att det är bra sätt att skapa semantisk förändring på?). jag känner mig lite kluven till att skriva så jäkla mycket om onani. dels vill jag inte att jennys undermedvetna åsikter uttryckta i hennes drömmar om bloggen som x-rated ska bekräftas. dels vill jag inte väcka misstankar om huruvida jag skaffat mig ännu ett nytt beroende och förr eller senare hamnar i en freakshowdokumentär på femman där jag springer runt i nordstan och letar efter en toalett att tillfredsställa mig på. jag säger bara såhär istället:
runka är ett bra onaniord. det är dags för oss tjejer att claima det!

5 kommentarer:

Anonym sa...

Jag brukar använda runka, det är bra!

nansin sa...

ey jag brukar skriva *runkar* när jag skriver i min skunkdagga, asså typ om heta saker. typ chris cornell och liknande. ;D

Malin sa...

jag har använt runka på bloggen! nån enstaka gång i alla fall.

elin sa...

åhh credd till er då tjejer. keep it up!

Stelly sa...

jag brukar säga onna.