Men jag håller inte med.
Jag tycker inte om etiketten feministisk porr. Jag tycker att det är tråkigt att Dirty Diaries till varje pris ska marknadsföras som ”feministisk”, som någon form av kravmärkning. Mycket mer intressant hade det varit att helt enkelt konstatera den som alternativ porr eller en annan take på pornografiska skildringar helt enkelt.
Så fort någonting får etiketten feministisk ska väldigt mycket läsas in. Sexskildringar är politiskt, sex är politik, men att sätta en politisk etikett på det hela stjälper mer än hjälper.
Nuff’ said om det.
Jag håller hursomhelst inte med Ivar om att det mest tabubelagda skulle vara att säga att man tittar på porr. Oavsett kön, det är inte särskilt tabubelagt längre. Snarare får man, framförallt som kvinna, gärna framhålla att man gillar porr. Man vill inte uppfattas som en frigid könsmaktsordningsfeminist utan liberala tankar. Jag tror inte att det är en slump att flera av regissörerna i Dirty Diaries har framhållit att de konsumerar ”vanlig” porr och att de inte ser den som främst kvinnoförnedrande, utan mest tråkig och fantasilös.
Jag skulle vilja påstå att mer tabubelagt än att säga att man gillar porr idag är att uttrycka tankar enligt den 90-talsfeministiska doktrinen om könsmaktsordning. Om porr som kvinnoförtryck till exempel. Vilket jag personligen är tacksam för, fuck no att jag vill tillbaka till en tid då den feministiska rörelsen låg jävligt nära kristdemokraterna i sina krav på porrförbud, avsexualisering av det offentliga rummet och förövare/offer-tankar.
Samtidigt har den mer queerteoretiskt, liberalt lagda feminismen ett stort problem i sin vaghet.
Det finns få akademiska discipliner som dras med så mycket fördomar som genusvetenskap (även om det inte är en disciplin i traditionell bemärkelse, utan mer ett tvärdisciplinellt ämnesområde under utveckling). Så många verkar tro att man sitter där och uttrycker klara svar om patriarkatet och manssamhället. I själva verket har jag aldrig varit med om en ängsligare kontext än seminarierna på genusvetenskapen. Fina ord och problematiseringar före dogmer och disciplin. Genusvetenskapen idag är den liberala feminismen i ett nötskal.
Just därför älskar jag Joanna Rytel. Därför valde jag henne att skriva om när Johan Miderberg bad mig gästblogga för Saker som inspirerar förra sommaren. För att hon inspirerar mig i all sin kompromisslöshet, provokation och brist på rädsla och ängslighet.
För detta är jävligt grundläggande om Rytel: Hon är en provokatör. Jag tror inte att det är ett medvetet drag att ständigt provocera. Det är hos oss som blir provocerade som det ligger.
Hon är en reinkarnation av Valerie Solanas Scum Manifest. Man blir skitförbannad, chockad och undrar om man verkligen får göra, säga och tycka såhär. Sedan inser man att de här orden har uttalats så förbannat många gånger av manssamhället om kvinnor, men då ansetts som filosofi och god litteratur. Eller en del av kulturen, som man får lära sig att leva med.
Ivar har också ett sakfel gällande Rytels konstverk om hennes relation med en svart man. Jag såg filmen på Göteborgs Konstbiennal för ett par år sedan och satt, som alltid, och gapade och undrade om man fick vara såhär postkolonial och sexistisk. Sedan insåg jag att hon bara uttryckte tankar som finns där, i det där lagom klädsamma vurmandet för svarta män av vita kvinnor. Hennes beskrivning av konstverket var just en kritik av det postkoloniala begäret och ett ifrågasättande av maktstrukturer, där den vita kvinnan tar sig rätten att exotisera den svarta mannen. Hela hennes konstverk var en tjugo minuter lång sammanfattning av begreppet intersektionalitet, fast jävligt in your face och inte teoretisk.
Till Dirty Diaries har hon gjort en film där hon blottar sig för män. Inte i syfte att behaga, utan att äckla. Jag förstod hur diskussionerna skulle gå. Skattepengar går till manshat. Rytel visar att feministerna hatar och vill hämnas på män. När vi intervjuade henne i Kvällspasset för några veckor sedan frågade jag ängsligt om just detta. Vad kommer männen som redan är anti feminism att säga om detta?
- Det skiter jag i, svarade hon, jag är inte ute efter att uppfostra idiotiska män i jämlikhetstänkande. I så fall ska jag ha jävligt bra betalt för det.
Och det finns någonting jävligt inspirerande i den kompromisslösheten, i det svaret. En motvikt till alla ängsliga, liberala texter som bedyrar att båda könen lider lika mycket av könsroller och ojämlikhet. Vaga formuleringar, problematiseringar, inte vara för arg eller för kritisk. Helst inte använda ordet patriarkat. Och så bedyra att man gillar porr, sex och prostitution är på sin höjd problematiskt och ständigt försöka nå någon fucking konsensus.
Den liberala feminismen älskar konsensus.
Joanna Rytel bjuder inte på någon konsensus. Hon skiter i förbannade antifeminister eller sårade feministiska män som ser sig ofrivilligt påhoppade. Hon gör feminismen en fördjävla otjänst och jag älskar henne för det.
För mitt i ens fina ord och ens närmande av slutsatser och problematiseringar i alla ens lagom arga krönikor och bloggtexter finns det ju någonting annat. Dagar då jag får mail från tjejer som blivit utsatta för grova våldtäkter, då min vän inte vågar vistas i sin lägenhet för att mannen mitt emot blottar sig för henne och polisen kan inget göra eller min närmaste granne håller på att slå ihjäl sin flickvän och polisen dröjer alldeles för länge.
Då är jag fan inte så jävla sugen på att försöka finna konsensuslösningar på jämställdhetsproblematik. Då är jag fan så jävla mycket mer sugen på att skaffa ett vapen och prickskjuta män i ballarna.
Det finns en enda kvinna i Sverige idag som uttrycker någon slags feministisk provokation. Som är fullständigt kompromisslös och gör alltifrån att skriva krönikor om att hon vill bränna sin expojkväns könshår till att blotta sig för män på en tunnelbanestation. Jag älskar henne för det. Hon är min ventil. Mitt bland grova våldtäkter, misshandel och blottande män tycker jag att ni killar faktiskt kan leva med henne, utan börja böla om hur jävla förtryckta och utsatta för sexism ni känner er så fort hon öppnar munnen eller gör någonting.
Jag behöver henne. Vi behöver henne.
32 kommentarer:
Elin: Visst blir jag i likhet med många provocerad och upprörd över Rytels onyanserat sexistiska utspel.
Det kan jag dock försöka ha överseende med, då provokation (även i en så här pass grovhuggen form) kan vara ett utmärkt verktyg för att kicka igång tankeverksamhet.
Där har du alltså en poäng. Jag och andra män borde kanske bortse från ömma tår och uppskatta de (konstruktiva) diskussioner som kan bli följden av Rytels (inkonstruktiva) utspel.
Därför har jag inga invändningar mot ditt stöd för Rytel, även om jag inte instämmer i sak.
Det finns dock en sak jag verkligen stör mig på, om vi nu förutsätter att det är konstruktiva diskussioner vi vill ha. Du skriver:
"...så jävla mycket mer sugen på att skaffa ett vapen och prickskjuta män i ballarna".
Borde det inte vara:
"...så jävla mycket mer sugen på att skaffa ett vapen och prickskjuta DESSA MÄN i ballarna"?
Eller gynnar det verkligen någons sak att dra alla över en kam på det viset? En ärlig undran...
Fredrik, word! Det är inte män i allmänhet, utan störda individer som gör detta. Det gynnar ingen att klumpa ihop dem som just "män" som om det vore minsta gemensamma nämnare.
*blir helt lycklig av porrdiskussioner*
Nu vill jag helst inte prata om folk som använder ordet "feminazis" och kommentatorer som inte reflekterar över vad de skriver när de kommer överens om att en kvinna vars åsikter de inte gillar är "sinnessjuk". Men, det här med tabut... Det är absolut som du säger, det är (åtminstone inte i vissa kretsar där det tidigare varit det) så värst stigmatiserande att säga att en gillar porr längre. Jag får dock ofta en känsla av att det mest är just det, att SÄGA att en gillar porr. Personligt exempel: jag och några vänner (feministiskt medvetna, av varierande kön) diskuterar trailern för The Office-porrfilmen. Alla tycker att den är rolig och det är inget problem alls med att det är porr eller så. Sen säger jag "grymt att Gianna Michaels är med", eftersom jag är väldigt förtjust i henne. Här blir det heh. Stämningen blev väldigt tryckt och någon kommenterade lite generat att hen inte hade någon koll på vilka skådespelarna var.
Nu skall jag försöka komma någonvart med det här med. Jag har en känsla av (och ja, det är väl ungefär så konkret jag blir) att även om sättet på hur porr hanteras i den feministiska diskursen kommit flera mil sen Shocking Truth så är det väldigt teoretiskt. Många har kommit över sin principiella motvilja till porren men det är ett stort steg från det till att faktiskt sätta sig ner och kolla igenonom hela det löjligt stora utbudet som finns för att hitta något som faller en i smaken, speciellt om en inte gillar hetero-slicka-sug-penetrera-sprut-mallen.
Gud, nu tappade jag bort mig totalt. Svårt att skriva så här långt och hålla sig sammanhängande. Jag tror hur som helst att det är så himla svårt att komma fram till hur tabu det är med t ex porr eftersom det beror väldigt mycket på i vilket sammanhang det handlar om. Misstänker att dina (Elins) kretsar är väldigt liberala och öppna i det avseendet. Och det är ju bra och så.
Bra inlägg. Gillar speciellt passagen där du framhåller att det är på modet att säga att man gillar porr, för att visa att man är frigjord och uppdaterad, och ingen trist feministkärring. Jag står själv inte ut med hyckleri, och det är en sorts hyckleri där alla framhåller att de inte är för kvinnoförtryck men samtidigt inte kan tänka sig att göra något åt det.
Tror också att det har risker att idealisera porren som nu görs på de flesta ställen, då rena övergrepp och sunkiga kvinnobilder riskerar passera som underhållning, eller till och med en mänsklig nyttighet.
Tänk att det ska vara så konstigt ändå att fatta detta enkla.
JAg orkar bara inte engagera mig mer och försöka få folk att förstå detta enkla, så ditt inlägg känns som balsam för själen.
Förstår också J.R:s egentliga intentioner, även om jag ej håller med om att det är en bra väg att gå kanske. Men det som jag irriterar mig mest på är att det här spekulativa sättet inte väcker tankar eller reflektioner utan drar till sig mer porrfreaks som tycker det är toppen att hon påstår att hon gillar att blotta sig och att det är vad kvinnor vill egentligen. Men å andra sidan så kanske det är så att vissa män gör den tolkningen alldeles oavsett vad någon kvinna gör eller tar sig till. Man är antingen madonna (moralist), eller hora(icke-moralist), och det skiftar genom tid och rum vem som för tillfället har mest "gunst" hos män och i patriarkatet.
Just nu tycks det mig som om horan har (skenbar, dock) fördelar framför madonnan (den sura trista sippa moralisten, en retorisk tankefigur som är laddad med inte så lite fördomar och kvinnoförakt).
Tack för ett bra inlägg!
Silja: Med tanke på de åsikter du uttrycker om både män och kvinnor som kollar på porr i Ivars kommentarer men inte skriver något om det här antar jag att du inte läst Elins blogg tidigare. Jag föreslår att du gör en sökning på "kolla på porr" i bloggens sökruta och sedan konsekvent berättar för Elin att hon är ett "porrfreak" som runkar till kvinnoförnedring, utan att veta något om hennes egentliga vanor eller preferenser. Ty du är inte den enda som har svårt för hyckleri.
Ja, egentligen kan du frånta varenda kvinna som inte delar dina åsikter sin subjektivitet och anklaga dem för att huvudlöst och ogenomtänkt springa patriarkatets ärenden.
Eller handlar det mer om dina sympatier för konstnären än inställningen till porr?
I övrigt: Jag tycker att både Ivar och Elin lyfter fram viktiga poänger, och det tycker jag att Silja i sitt idoga kommenterande stundtals också gör. Personligen är jag utled på debatten, och det beror på att kommentatorerna alltför ofta nedlåter sig till att kalla de som rör vid sådana här ämnen saker som "feministhora" och runkfixerade kvinnohatare.
Mycket bra inlägg.
Vad jag alltid önskar när jag hör killar ifrågasätta tjejers ilska mot män, dvs. män i stort och inte de specifika "sjuka" männen, är att de killarna skulle ta sig en funderare över hur det kan komma sig att den där ilskan finns så stark, så intensiv, hos så många tjejer. Jag menar inte att hatet är berättigat, men om fler killar bara skulle försöka förstå det, varför det uppstår, varför så många tjejer ibland känner en sådan förtvivlad ilska mot män, så skulle diskussionen bli mer givande.
Jag menar, själva snedfördelningen av ilska mellan könen är ju ett bevis i sig på att kvinnor i dagsläget känner mer empati inför kvinnors lidande än vad män gör, och således att argumentet att vi "alla är människor" och att det bara är de sjuka männen som utövar kvinnoförtryck inte håller. Om det vore så, varför är Ivar och Fredrik då inte uppeldat ilskna inför all den störtvåg av förminskande, förtryckande och förlöjligande skit som kvinnor dagligen får möta? Varför är det istället detta enda tillfälle då en kvinna är sexistisk som utlöser så högljudda protester?
Om kvinnors erfarenhet togs på allvar så skulle vi ha kommit så mycket längre än vad vi har.
För att modifiera lite i förväg (för att ducka eventuella anklaganden om att jag är en rabiat hysterika):
hatet jag skriver om, och suget elin skriver om efter att prickskjuta män i ballarna, är ju uppenbarligen inte en konstant känsla (jag lever med en man jag älskar yada yada), utan är av min erfarenhet mer en uppdämd frustration och hopplöshet som ibland springer lös, som en slags kvinnornas överlevnadsventil.
Och att beskriva kvinnoförtrycket som en daglig störtvåg av skit lät och är förmodligen fullkomligt överdrivet utifrån min erfarenhet som en enskild individ, män står ju inte uppradade efter trottoaren när jag går till skolan och spottar mig i håret, men likväl finns det där hela tiden som en påminnande röd tråd i forum på internet, på morgonnyheterna, i föreläsarens generalisering av kvinnors intressen, i min lillasysters badrumsskåp, i min bästa väns självframkallade spya, i skämten jag skrattar åt för att vara tolerant grabbig, i leendet jag per automatik slänger upp till den notoriskt sura busschauffören, i det sorgliga främlingsskap jag känner inför xy-delen av befolkningen. Men alla dessa uppradanden är förgäves, för exempel biter inte. Istället uppmanas jag att se mer positivt på saken, tänka på mig själv som en individ och inte som del av en grupp. Det bäddar fan i mig för intolerans.
David, alla dessa "lyckliga män" som gläder sig åt porren, och att det blvit mindre tabu att gilla den. Du ser inga risker med det? VArför är det ingen som vill diskutera riskerna, utan hur "kul det är". FAn, allting är inte så djävla kul jämt.
Sanna: Tror eller tycker absolut inte att du är en "rabiat hysterika". :-) Din kommentar var väl balanserad och genomtänkt, så det är ingen risk.
Jag köper också din poäng i att uppdämd frustration måste få ta sig uttryck, även om uttrycken inte alltid blir konstruktiva. Fair enough.
Därmed blir jag besviken när du förutsätter att jag (och Ivar) inte blir upprörda över orättvisor som drabbar kvinnor.
Exakt hur kan du veta hur det ligger till på den fronten?
När du gör det - som jag uppfattar det ärliga - misstaget, hamnar vi ju IGEN i läget där alla som inte förbehållslöst köper feministiska sakframställningar framställs som "gammaldags mansgrisar"...
Jag blir upprörd över ALLA orättvisor - naturligtvis även de som drabbar kvinnor! Våldtäktsmän och kvinnomisshandlare är t.ex. ena jävla as som borde pryglas offentligt...
Däremot kan jag aldrig acceptera att det ses som rumsrent och politiskt korrekt att kalla en enskild man, människa och individ för "sexist" eller "mansgris" enbart baserat på att han är man.
Två fel gör inte ett rätt, och bara för att det finns orättvisor mot kvinnor som verkligen inte borde få existera, innebär det inte att det skall göra orättvisor mot män okej.
I ett sådant diskussionsklimat kommer vi aldrig att göra framsteg...
PS. Agnes: väl talat.
Jaha du Agnes, du har rätt till din åsikt, Men jag måste säga att jag inte riktigt vet vad du åpsyftar, jag pratade Johanna Rytels tilltag, inte Elin, då jag menade dra till sig porrfreaks så du måste ha misstagit dig. Läser du vad jag verkligen skriver, eller har du helt bestämt dig för att jag är en rabiat hysterika som intekan låta andra människor ha kul och kolla på porr.
Och jag har svårt att tro dig då du säger att du är trött på alla argument i porrdebatten, men av någon anledning, så är det alltid lättare att kritisera kvinnor som kommer med kritik mot porren, än män som säger sig titta på och ha behov av porr, även den (vilken är i majoritet), där kvinnobilderna är uråldriga bilder av horan som polariserar mot madonnan. Varför inte ge dig på de män som vägrar att ta ansvar, istället för att ge dig på mig med magsura kommentarer?
Du får för övrigt tycka vad du vill, men du ska för den sakens skull inte hindra andra kvinnor från att uttrycka vad de vill. så fungerar det här i livet.
"Så fungerar det här i livet".
(underförstått: "...lilla gumman")
Apropå det här med manliga härskartekniker...
:-)
Silja: "Rabiat hysterika" får helt stå för dig, något sådant har jag inte påstått. Jag har inte hindrat dig från att uttrycka dina åsikter heller, tvärtom bemöter jag dem.
Som sagt, jag tycker du har en del poänger i det du för fram, och jag tycker det är viktigt att problematisera människors "behov" av porr, istället för att förenkla och bagatellisera vad det är som egentligen försiggår i den enorma porrindustrin. Vad gäller att det är "lättare" att kritisera den ena eller andra beror helt på olika människors personliga åsikter, och mina åsikter om just porr vet du faktiskt ingenting om förutom vad jag skrivit i den här ganska begränsade debatten. Jag har inte formulerat något eget blogginlägg om saken. Du vet heller ingenting om mitt eventuella porrbruk som kvinna, men verkar ändå tycka att just min könstillhörighet bör medföra vissa åsikter. Porr är som vi vet inte en exklusivt manlig sysselsättning.
När Mia och du inte håller med varandra i diskussionen hos Ivar svarar du dels med att hon tycks sakna moral och dels med:
"Naturligtvis känns det bra att tjejer som Mia m.fl kommer och bekräftar din
[Ivars] rätt att runka till porrfilmer utan betänkligheter på vad de varit med om eller vad porren förmedlar för ideal."
Utan betänkligheter? Eller är det så att Mia, liksom du, tänkt över sina åsikter men helt enkelt inte kommit fram till samma slutsats? Om du sedan tycker att det är omoraliska åsikter är en sak, men att hävda andras oförstånd på grund av meningsskiljaktigheter underminerar vad som hade kunnat vara en debatt på en värdigare nivå.
Jag är inte trött på ARGUMENT i porrdebatten, jag är trött på den bitska tonen och vad som verkar vara en direkt ovilja att kommunicera istället för att gräva skyttegravar och slänga ur sig oegentligheter. Det senare tycker jag inte att du kan påstå att jag utsatt dig för.
Fredrik; du läser in vad du vill i det jag säger, oavsett om detta stämmer eller inte. Det är ingen härskarteknik som drabbar en underordnad varelser, utan ett jämbördigt försvar emot angrepp, det är skillnad.
Vill du fortsätta tjafsa eller?
Var det inte så att du inte ville diskutera, det trodde jag.
Jag kommer, även om du inte vill det, försvara mig då jag blir attackerad verbalt på felaktiga grunder. Kalla det vad du vill, vi blir nog aldrig överrens ändå. Så fungerar det här i livet. Tolka det exakt hur du vill.
Silja, du påstår själv att du blir utsatt för härskarstategier 1/9 tjugo i fem i en kommentar till Ivar. Är du en underordnad varelse?
Fredrik och Wotan: Jag tycker att Sanna har svarat väldigt bra och nyanserat på mitt val av att bara skriva odefinierade män istället för dessa män.
Naturligtvis var det mest en provokation, precis som Rytel, att skriva så.
Däremot tycker jag att det finns en poäng med att inte kalla vissa män för as som förtjänar att skjutas osv, oavsett vad de har gjort. Våldets mekanismer finns i oss alla, men understöds av idealbilder av maskulinitet där makt, kontroll och våld är delar av det. Alla borde rannsaka sig själva, snarare än att utpeka vissa män. Deras handlingar är produkter av ett samhällsklimat och konstruktioner.
Däremot anser jag mig fortfarande ha rätten att känna att det står mig upp i halsen så att jag vill börja skjuta ursinningslöst. Det skulle ju aldrig ske for real.
David: Sjukt intressant! Jävligt bra exempel. Visst är det så att man gärna får snyggfronta lite med att man gillar porr, men fan om man blir påkommen. Ungefär så. Det säger en hel del om hur långt det är mellan idé och teori och praktik. Å andra sidan anser jag att man kan stödja idén om fri pornografi utan att för den skull vara särskilt sugen på att kolla porr själv. Men visst finns det fortfarande en skuld i det när det kommer för nära.
Jag har själv blivit helt ställd när folk mailar och frågar om jag kan rekommendera bra porr till dem (jo det har hänt). Men det kanske också handlar om att det är en privat sfär? Jag kan prata mycket om sex, men vill kanske inte beröra specifikt vad jag gör i sängen?
Silja: Du slår ganska hejvilt omkring dig både här i kommentarsfältet och i Ivars. Men vad är det du vill? Ha ett porrförbud? Exakt vad i porren är det som du vänder dig mot?
Jag tycker att Agnes gör helt rätt som påpekar att jag vurmat en hel del för porr och bland annat skrivit på Newsmill om hur bra det är med amatörporr. Det betyder inte att jag inte är kritisk till en del saker inom porrbranchen. Sedan tycker jag att det är en del i en frigörelse, oavsett kön, att inte skuldbeläggas för sina sexuella preferenser så länge de inte bryter mot någon lag. Det känns som en sorglig tillbakagång isf. För övrigt var det Sanna som skrev att hon inte ville uppfattas som en rabiat hysterika, ingen har någonsin uttryckt det om dig i det här kommentarsfältet.
Sanna och Agnes: Ba word på allt. Exakt så.
Hej Elin,
Svarar ditt inlägg på min blogg:
http://suspensoarg.wordpress.com/2009/09/02/legitim-ilska-och-kompromissloshetens-granser/
Elin: Självklart har du rätt att känna att det står dig upp i halsen. Fan, de fenomen du beskriver borde stå alla upp i halsen!
Lika självklart har du rätt att förmedla din ilska och frustration; om det uppfattades som om jag försökte begränsa den ber jag om ursäkt, för det var inte min avsikt.
Inte heller tror jag att du skulle blåsa kulorna av dig med din Magnum om vi möttes på öppen gata... :-)
Det enda jag ville få bekräftat - vilket jag tolkar det som att jag fått - var att du insåg att inte ALLA män är sådana som de du skrev om.
Sedan är det helt riktigt att vi alla (oavsett kön) bär ett kollektivt anvar för att jobba bort sådana orättvisor och övergrepp. Där är det nog lättare att verkligen få med oss killar om man inte börjar med att skuldbelägga oss alla...
Till att börja med skulle jag vilja ifrågasätta att en positiv inställning till porr är så vanlig. Jag vet inte vilka kretsar ni andra rör er i (eller, jo Elins har vi ju hyfsad koll på, särskilt efter föregående bloggpost), men i mina kretsar - bestående till största delen av solid akademisk medelklass, till övervägande delen uttalat feministisk och född på 60- och 70-talen - är det knappast comme il faut att tala om porr öht, än mindre ha en positiv inställning till det.
Anledningen till motståndet har förmodligen flera orsaker, en att sex är privat och inget man talar med andra än partnern om, en annan den på 90-talet förhärskande feministiska sanningen (såsom jag fick det presenterat för mig) att porr per definition är kvinnoförnedring, en tredje inställningen att porr är omoraliskt. Eller alla tre i olika blandningar.
Tittar man på det politiska landskapet är en neutral eller positiv inställning till porr också rätt sällsynt, särskilt bland feministiska politiker och särskilt bland de partier som traditionellt har ansetts vara progressiva, dvs från folkpartiet och vänsterut.
Sen var det ett bra och viktigt påpekande att man kan tycka att porr är bra/neutralt utan att själv vara konsument. Liksom man kan försvara skräckfilms eller komedifilms existens utan att själv tycka om genrerna.
Till sist tycker jag oftast att Joanna Rytel är hemskt underhållande och ibland intressant och tankeväckande. Trots att jag är man.
Elin: Men exakt! Det är väl som Petra Östergren (tror jag det var) skrev, att porrdebatten i allmänhet inte är porrmotståndare vs porrälskare utan om förbudsälskare vs förbudsmotståndare. Sen så blir väl debatten alltid velig för att folk skall blanda ihop jurudik, smak, bildanalys och glömma att "porr" inte direkt är helt homogent. Porrdiskussioner är förvirrade, men det är väl därför jag älskar dem <3
På tal om det kollade jag in The Office-porrfilmen, som så klart var helt värdelös. Lite kul dialog, lite upprörande dålig dialog, på sin höjd en sexscen som med lite fantasi kunde tolkas som en riktig kontorsaffär och skrattretande dåliga sexscener, typ en tjej som suger av en strap-on. Porrfilmer är alltid bättre i teorin...
Nu har det väl redan påpekats ett antal gånger, men jag måste ändå instämma i att porr nog blivit mer okej i vissa kretsar men i andra är det fortfarande problematiskt på många olika sätt. Ska man generaliser lite så tror jag inte att det är så jätteförvånande att porr som fenomen blivit någorlunda accepterat bland unga intelletuella och progressivt tänkande kvinnor. Vad gäller den gradvisa feministiska acceptansen blev den väl nästan nödvändig då urprungshållningen var så radikal, puritansk och moralistisk. Skulle en förändring i förhållningssättet till porr ske överhuvudtaget var den väl nästan med nödvändighet tvunget att gå i den liberala riktningen. Om det är ett tecken på utveckling och mognad eller om det handlar om ett gradvist infångade av sunt förnuft i just denna fråga kanske man ska låta vara osagt.
Sedan tror jag graden av tabu, smuts och skam i samband med porr är ganska avhängigt av vems ögon som tittar och vems mun som drägglar. Unga smarta kvinnor som skickar porrlänkar till varandra, kanske med lite slash och yaoi inblandat, är inte samma sak som den pappalediga 32-åringen som smyger in på Redtube.com när lillen sover. Det sistnämnda är "värre" på så många sätt. Eller ställ den välbetalda 29-åriga singelkvinnan med reklamjobb i storstaden som porrsurfar på nätterna mot en socialt tafatt, småfet 16årig grabb som fyller hårddiskarna med gruppsex på varje lan. Det förstnämnda genererar väl på sin höjd en skämtsamt uppgiven suck från närkretsen,"kanske dags att hitta någon nu", medan det sistnämnda möjligen skulle få en kurator eller ungdomsexpert att lägga huvet på sned och fråga om det inte kan vara dags att börja träna lite, kanske anmäla sig till en danskurs och träffa lite riktiga tjejer för en gångs skull. Bli vuxen.
Så porrens vidrighet eller förträfflighet hänger nog,som jag ser det, fortfarnde väldigt mycket samman med vem som tittar.
Jag blir så djävla förbannad då feminismen döms ut som puritan mm av män dessutom. Det är inte alls oväntat, och det fyller ett syfte.
Unga progressiva intellektuella kvinnor, hör du inte hur vidrig och elitistisk du låter, Jack?
Om inte feminster vore, så skulle ingen seriös kritik uttalas mot porr ö.h.t. utan bara landa i lite tyckande här och var från intellektuella porgressiva kvinnor. Inget är nytt under solen, varken här eller någon annanstans, då man ställer kvinnor mot varandra. Och det är precis vad du gör Jack. Intet nytt under solen heller att killar gillar tjejer som inte protesterar utan bara intellektuellt och progressivt, på sin höjd en ryckning på axeln "finner sig" i den nuvarande ordningen.
Men alltså, Silja...
Nu har vi alla försökt ha tålamod med dina logiska irrfärder och personliga påhopp under gud vet hur många kommentarsutbyten.
Med en envishet lika imponerande som verklighetsavskärmad har du dock fortsatt ditt bitska skällande, likt en duracellkanin under knark-psykos...
Jag ger mig. Vi ger oss.
Låt oss alla enas om att porr är hemskt. Män är hemska. Män som inte utger sig för att vara feminister är allra hemskast, som barnamord upphöjt till tolv, minst!
Kvinnor som försvarar porr, eller ändå värre, som inte hatar män, skall vi inte ens gå in på. Hu...
Nu genast skall alla världens män, samt alla världens porrkonsumerande kvinnor, begå kollektivt mass-självmord genom att koncentrera oss så hårt på vår skam och vår skuld, att våra hjärnor exploderar i en blodig sörja av pseudofeministisk framgång!
Hurra! Du har vunnit - äntligen kan du och alla andra hatiska moralister regera världen i eget majestät...
Fan vad underbart.
Och du: kom med vilka anklagelser du vill om mig och mitt påstådda kvinnoförtryck och kvinnoförakt. Jag vet vem jag är och vad jag står för, och jag sover gott om nätterna i förvissning om att de kvinnor som står mig nära tycker att jag är en god människa. Sorry. :-)
Fredrik: Samtidigt kan jag bli väldigt trött på hela argumentet "få med killarna". Alltså, väldigt många män känner sig skuldsatta och börjar vifta förebrående och påpeka att de minsann är fina män så fort man hunnit börja säga feminism. Hur mkt ska man behöva närma sig dem egentligen? Sedan finns det såklart delar av den feministiska rörelsen som är könsseparatiska och inte vill ha med män, men jag är inte en av dem.
Jack: Så jävla sant. Det är omöjligt att inte dra in t.ex. klassaspekten i det här. Tänkte på det häromdagen, att min exfling som var kvinna skickade en porrlänk till mig en kväll (random heteroporr, mainstream) med ett enkelt "om du känner dig lika enam som jag" och jag tyckte att det var helt fantastiskt. Frågan är om jag hade tyckt att det var lika fantastiskt om det varit en man som gjorde det. Jag vet faktiskt inte.
Samtidigt som jag ställer upp på alla exempel du visar på och håller med tycker jag samtidigt att det kanske inte är så beklämmande om porr är mer tabu för män än kvinnor just nu? Framförallt inte när sexualitet varit oerhört skuldbelagt för kvinnor. Jag menar inte att det ska vändas på det och bli skuldbelagt för män nu (läs t.ex. detta inlägg för en längre diskussion om det: http://sakerunderhuden.blogspot.com/2009/03/fina-killar-knullar-inte-tjejer-i-roven.html) men porren har länge ansetts varit en manlig domän offentligt sett så kanske behövs det ett sätt att claima det för kvinnor?
Silja: Jag är en intellektuell, progressiv kvinna som är feminist mer än någonting annat och jag är inte emot porr och konsumerar porr själv. Är jag en dålig feminist då?
Elin, om du har behov av att positionera dig emot mig för att bevisa för alla att du inte är någon sådan här hemsk radikalfeminst, utan en riktig och sann feminist så får du leta efter någon annan att projicera på.
Jag har inte sagt något alls om att du är en "dålig feminist", det är du själv som använder dessa ord.
Du är känslig för att bli kallad för en dålig feminist, men den som delar in feminister i olika fack, det är ju Jack (och du själv). Vad har du att säga om det? Han målar upp kvinnor som gillar porr som intellektuella, progressiva och UNGA tjejer de som inte gör det, som överhuvudtaget har något att kritiskt att säga, som moralister och med andra ord bakåtsträvande, icke-intellektuella gamla tanter.
Han om någon insinuerar att det finns dåliga (fula och gamla och porrkritiska kvinnor)som han ställer mot unga, smarta och framstående kvinnor som gillar porr. Att du inte ser den passningen får ju stå för dig...
Jack, det är talande att du har behov av att tala om för mig att du inte är någon kvinnoförtyckare. Varför försöker du egentligen övertyga mig? Du ska välan ägna tid åt den unga, snygga och smarta Elin, som gillar porr...
Faktum kvarstår, hade inte feminister varit som vågat kritisera och ifrågasätta porr, så hade det aldrig gjorts annat än som i en liten notis i någons blogg, kanske.
Elin, jag tyckte du verkade engagerad, nu ägnar du mest tid åt att slänga skit på mig och hata feminister som inte delar din syn på porr. Den kritik du uttrycker mot porren, renderar inte samma ilska gentemot män som försvarar den med hull och hår, utan din aggression vänds emot feminister. Hur kommer det sig? Har du behov av att göra upp med mamma?
Så, nu har jag läst ditt inlägg bättre Elin. Jag ber om ursäkt för den ironiska och arga tonen. Är spontan och det var onödigt, men jag tycker inte det är något fel på din argumentation, tvärtom. Jag återkommer då jag är mer upplagd för debatt, är mest trött just nu och det känns som att slå huvudet i en vägg. Dessutom så läste jag fel i inlägget och svarade Jack, fast det var Fredrik som jag borde svarat. Jag är inte så tillräknelig just nu, men återkommer med en mer sansad ton för att besvara din fråga.
Välkommen tillbaka då, Silja och for the record anser jag inte att det finns en motsättning mellan en kritik av porren som den ser ut idag - oavsett kön och ingång (t.ex. feministisk) - och att förespråka fri pornografi eller själv se på porr då och då. Det är inte som om jag förhåller mig okritisk till porr, verkligen inte.
Elin:
Tack för intressanta reflektioner!
Elin skrev:
"...det kanske inte är så beklämmande om porr är mer tabu för män än kvinnor just nu? Framförallt inte när sexualitet varit oerhört skuldbelagt för kvinnor."
Personligen tycker jag inte det är så direkt beklämmande men jag känner att en del inkonsekvenser blottläggs i det nyvaknade hyllandet/accepterandet av kvinnors porrkonsumtion. Det säger något om hur vi ser på skillnaderna i manlig och kvinnlig porrtittande. I det manliga fallet känns det som att porrkonsumtionen varit förlängningen av en primitiv drift, något vi helt enkelt (om än något motvilligt, lite småäcklat) fått acceptera. I tjejers fall tycks det mer handlar om att bejaka sig själv, sin sexualitet och att lära sig njuta av sin kropp. Den självpeppiga statusen har manlig porrkonsumtion aldrig riktigt haft.
Så i och med kvinnornas intåg på arena är det ju något som claimas, helt klart. Men frågan är om det som claimas är det som män hade monopol på. Det känns mera som att tjejerna "hittat" något finare i porrgrejen, eller så är det bara så att vi vill tolka det så eftersom det som kvinnors tar sig för ibland tenderar att bli betraktat som lite mer ofarligt, rumsrent och fint än det som män grejar med. Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska tro men det är möjligt att kvinnors porrkonsumtion och den sympatiska och livsbejakande syn vi har på den är något som på sikt kommer att föra positiva konsekvenser med sig för både pornografin och kvinnlig sexualitet.
(och jag läste den där texten du länkade till när den postades och gillade den verkligen, jag tror jag slängde in en kommentar där då också)
Jack: Du har helt klart en poäng där och jag kom på strax efter förra kommentaren att du ju kommenterat på det inlägg som jag hänvisade till.
Det är klart att Rytel är sexistisk i sina utspel. Vad hon kommunicerar till män är "Ni är skit! det spelar ingen roll hur ni anstränger er, ni är ändå mansgrisar för alltid" (i alla fall så länge de inte ger upp sin integritet, sin rätt att själva sätta sina gränser i fredligt sampsle med andra) och till (unga) tjejer projicerar hon ungefär "För att vara lika cool som Joanna måste jan hata män lika starkt som hon gör". Ungefär som kulten kring Charlie Parker och Miles Davis i början av 50-talet: för att lira lika bra måste man ta det dom tar:kokain och heroin. Skillnaden är bl a att de här två jazzmusikerna var genier, vbilket Rytel knappast är. ;)
Joanna Rytel är inte direkt min typ, men hon ser onekligen bra ut och hennes looks är en förutsättning för att hennes provokationer ska fungera. Hade hon legat närmare den schablonmässiga bilden av att "lesbiska tjejer är fula brudar om aldrig har lyckats få sex" skulle det inte funka, just den underförstådda bilden av att hon kan få vilka killar hon vill, men vänder dem ryggen, är väsentlig för att hon ska dra blickarna till sig. Observera att jag *inte alls* ställer upp på den löjliga tanken att flator är oattraktiva och frustrerade bitterfittor, men det är klart att Rytel och många andra som kör ett liknande race spelar just på att de uppfyller ett etablerat hetero-ideal för snyggt utseende och uppträdande; det gör också Madonnas pseudo-lesbiska, billiga girlpower-utspel: det finns en pendling mellan klassisk "förförande flicka" med åtrående ögon och kuttriga gester och kylig/aggressiv domina: detta är en del av spelet.
men man kan inte bara flytta över ansvaret för hennes felslagna utspel på dem som ser det, och undeförstått på dem om reagerar. Det är klart at Rytel har ett ansvar för vad hon gör. Den polarisering som hon håller på med är inte bra för debatten och i längden blir det andra än Rytel som får betala. Fast tyvärr är det inte opportunt att kräva att utagerande feminister ska tänka efter innan de slänger ut meningslöst sexitiska provokationer eller tänka längre 'än till nästa tidningsomslag de hamnar på.
haha jazz
För en vidareutveckling av diskussionen, och mina argument, se:
http://suspensoarg.wordpress.com/2009/08/30/feministisk-porr-manshat-och-joanna-rytell/#comment-499
Mvh/ Silja
...och samtidigt, på en annan kanal, har diskussionen återigen tagit fart - och hittat tillbaks till någon slags nivå - hos Ivar:
http://suspensoarg.wordpress.com/2009/08/30/feministisk-porr-manshat-och-joanna-rytell
Skicka en kommentar