1 april 2008

Hej Jan Björklund!

Vet du, jag inledde min förmiddag med att läsa om taktikval. Och det gör så förbannat ont i mig. För jag tänker på alla kidsen som väljer bort alla roliga, kreativa ämnen för att anpassa sig till ditt elitsamhälle. För jag tänker på alla kidsen som aldrig tycker att de duger, som pressar sig själv tills de svimmar, gråter och går in i väggar. För jag tänker på alla de kids som sitter och kommer att sitta i evighetslånga vårdköer, bli ikörda lyckopiller och bära långärmade tröjor medan de fortsätter scora MVG efter MVG för att passa in i ditt drömsamhälle av effektivitet och duktighet.

Jan Björklund. Du och jag har ingenting gemensamt. Du och jag delar väldigt få värderingar kring hur samhället ska se ut. När jag läser om hur du hurrar över hur redan överpresterande kids med duktighetskval väljer bort kreativa ämnen för att få ännu högre poäng gör det ont i mig av hur du ens kan tänka så.
Jan Björklund, jag är så jävla glad att jag inte tänker som du. Att jag skiter i ett samhälle av effektivitet, duktighet och prestationer. Att det gör exakt såhär ont i mig när jag tänker på alla tonåringar som redan mår eller kommer må lika shitty av sitt överpresterande som jag gjorde under den tiden. Att jag vill att alla ska gå de där litterär gestaltning-, musik- och teater-tillvalskurserna istället. Att man får människor att må bra, ett samhälle att må bra genom att låta dem vara fria och kreativa, inte pressa dem till ökade prestationer. I synnerhet inte människor som inte ens är vuxna än.

Så länge jag inte tänker som du, Jan Björklund, kan jag gå och lägga mig om natten med någon slags stolthet över mig själv. Det är ju alltid någon slags tröst efter att ha läst dina prestationshyllande uttalanden.

12 kommentarer:

Per sa...

Nu handlar det alltså om elever som vill plugga vidare på högskolan och för att de ska kunna få en njutbar tid där måste de ha rätt förkunskaper.

Jag tycker man gör dem en tjänst genom att via antagningssystemet berätta att det inom de allra flesta högskoleutbildningar är viktigare att kunna matte än teater.

Teaterkurser kanske kan få folk att må bra för stunden. Men det uppväger inte det lidande som en student som inte klarar av kraven på högskolan utsätts för.

Anonym sa...

Du säger det så bra! Jag tycker att Jan Björklund verkar för ett mer fascistiskt samhälle där kunskap värderas olika. Det är otroligt viktigt att balansera humaniora med teknik och inte bara fokusera på en typ av kunskap. Det är också konstigt att han vill begränsa valmöjligheten och bara tillåta sex olika gymnasieprogram, är inte det lite för komunistiskt planekonomiförfarande för en borgerlig politiker?

Baxtrom sa...

På vilket sätt är matematik och språk inte kreativt? Tack och lov att elever börjar plugga riktiga ämnen nu, det har varit lite för mycket "hej och hå, jag vill bli gycklare när jag blir stor" de sista tjugo åren..

johnny rocker sa...

Bra blogginlägg Elin! Och Per, "vill plugga vidare", kanske du bör ändra till "är mer eller mindre tvungna att plugga vidare".

kateli sa...

Amen, amen, amen.

Jag tror att Jan Björklund har en mycket skev bild av hur elever tänker och hur barn och ungdomar fungerar. Jag har drygt tre år kvar av min gymnasielärarutbildning och får ont i magen så fort jag tänker på vilken skola jag kommer att måsta jobba i om nuvarande regerings planer genomförs. För jag tror inte att elevernas välmående och personliga utveckling till harmoniska människor kommer att stå högt på listan över saker som ska främjas i skolan. Jag undrar om man kan kalla samman lärar- och kuratorkåren för revolution? (Fast jag antar att kuratortjänsterna kommer att sparas in snart...)

Och jag undrar hur länge det tar innan det klickar att vad nuvarande regering anser vara maskning, fusk och lathet är en följd av ett samhälle där duktighet premieras över välmående och lycka.

Anonym sa...

Hur som helst måste ett lands ledning ta ansvar för folks framtid och ska alla i framtiden kunna försörja sig genom egna arbeten, arbeten som faktiskt efterfrågas i verkligheten, behöver man faktiskt anpassa utbildningarna efter behoven. Vad är det för fel med att skicka signaler om vart behoven finns? Jag gick själv den estetiska linjen men valde mycket språk och samhällskunskap i mina tillval, vilket jag har otroligt stor nytta av nu, eftersom ambitionen att blir skådis försvann redan under sista gymnasieåret.

Inse faktum, smala yrkesinrikstningar borde inte få för stor plats, det fungerar inte i ett marknadsstyrt samhälle.

C

åsa sa...

Elin, jag håller med dig till en viss del (överprestationskraven)
men mycket av det som ligger som förslag nu är ju att ta bort "vinkunskap", "titta på din mage" och lite andra kurser som inte direkt varit i lnje med något - allra minst estetisk linje. Det har funnits en uppsjö av "sk kreativa" kurser som inte varit det utan mest bara varit slappa. Det är ju inte som att det är "kroki" som delämne bild eller "kroppslig framställning " inom estetlinjen...

Och kanske allra mest, är det sämre att hindra från att komma in än att få ungdomar att börja något dom antingen inte kan göra eller ännu sämre, imho, inte kan göra något med när dom är klara.

Sen har ju jag inte varit för de "nya programmen med massor med fria val" någonsin... jag gillar genomtänkta program (f.d. linjer) med ett par få val (drama/musik/bild alt. naturkunskap/biologi beroende på vilken linje man går på).

Och sen att alla ska få en hög dos av matte och svenska och engelska eftersom det är något man behöver i alla yrken... Jag ser nog mest gymnasiet som en grundbult där man väljer lite mer specifikt vad man vill rikta sig åt för håll men att man inte ska göra det alltför riktat så att om man valde "fel" när man var 15 ska man kunna göra nya val som 19 åring utan att man hamnar helt fel ute (som att gå på sportgymnasium och inte ha nästan ngra teoretiska ämnen utan bara "sport"...)

åsa sa...

ok, jag kommenterade ett annat förslag av honom och inte det som du länkade till. My bad.

På ett sätt måste jag dock tycka att det är bra att man uppvärderar språkkunskaper. När jag gick på gymansiet läste jag eng, fra och tyska och även om det inte gav mig flytande kunskaper är jag väldigt glad över att jag tog dom språken. Jag kunde inte heller hoppa över eng och et av dom andra, det var sk måste... det tredje språket var däremot frivilligt och det var där jag kunde ha läst ngt annat...

Sen åren efter mig var det nästan ingen som läste tyska eller franska (eller spanska för den delen) eftersom det är svårt att få bra betyg i dom ämnena jämfört med tex filmhistoria (återigen, kanske inte för alla men för många är språk lite bökigt?!).

Och som så mycket annat tror jag på fördelning! Lagom är bäst, lite språk och lite estetiska kreativa saker så att man får en bra uppvägning. Däremot tror jag att gymnasiet skulle vinna på att inte vara hur fritt som helst. Det är svårt att veta vad man ska välja som 16åring... det är ju svårt som 29åring också ;)

Panso sa...

gött elin! jag känner som dig. skönt att du skrev det. jag får tarmvred och rysningar varje gång jag hör namnet Björklund. jag vill slå alla mina duktighetssyndrom-åkommor i huvudet på honom. hans värld är inte min och så vill jag att det förblir!

Berander sa...

Ano #1: olika kunskap värderas olika. För att göra det ännu tydligare kan man tillägga att samma kunskap kan värderas olika beroende på situation, eller hur?

Så vad är det som är så konstigt med det? Förklara gärna.

Anonym sa...

Klaga inte! Du behöver folk som studerar hårt och sedan blir produktiva samhällsmedborgare. Vem skall annars betala skatten som behövs för att försörja dig när du driver omkring och är "kreativ"?

elin sa...

hatar när jag skrivit ngt politiskt och måste stå till svars för det . i synnerhet när jag har en feberdimmig hjärna.
jag tror inte heller på värdering av olika kunskaper. jag läste humanistisk på gymnasiet - dvs många språk - och klart språk är kreativt men jag är väldigt glad att jag hade bild och teater och sånt som tillval. jag tycker heller inte om den där elitistiska tanken om att vissa ambitiösa ska få satsa allt för att komma in på högskolan och ja, klart som fan man behöver bra kunskaper i svenska, engelska och matte och att det är grundläggande men ärligt talat, man kan klara sig himla bra på högskolan med vilja och intresse. det finns så många fel på högskoleintagningen idag men det är ett helt annat ämne.
och ambitiösa samhällsmedborgare yadayada, vad hände med kreativa och lyckliga samhällsmedborgare? jag tror inte på hela produktivitetstanken öht. vill vi ha produktiva samhällsmedborgare som mår skit eller samhällsmedborgare som drivs av sin egen kreativitet och fria kraft som producerar därigenom? dessutom krävs det jävligt mkt ambitioner, intelligens och sjukt mkt hårt arbete för att "springa omkring och vara kreativ".

det jag framförallt vände mig emot i den här artikeln var björklunds negligerande av de varningssignaler som framkommer från rektorer och lärare om hur ungdomar mår pga den nya värderingen. jag fattar inte hur i helvete man kan få höra att redan ambitiösa ungdomar riskerar att bränna ut sig för att få så höga betyg som möjligt och välja att negligera det med ngt helt ovidkommande om att inte alla kan bli individuella programmet-elever eller vad det nu var han sa. för mig tyder det på en människosyn som känns inhuman och arrogant. att han hellre vill ha produktiva medborgare som mår skit och bränner ut sig innan de ens kommit ut i arbetslivet än låter kidsen må bra. jag vänder mig mot att det är de ungdomar som förmodligen skulle behöva de där kursen i träsmide eller kreativ dans or whatever som nu istället väljer en avancerad mattekurs. dvs de som redan pressar sig själva till max.
panso: exakt. jag vill också slänga upp hela mitt gymnasiejag för björklund och fråga hur han tänker om det.