Tydligen hade jag kommenterat min mammas blogg och där av misstag länkat till min egen blogg.
-Okej, tänkte mamma, schysst nu får jag läsa Elins blogg.
-Okej, tänkte alla hennes vänner, Evas dotter har en blogg, den ska jag läsa.
Och så har alltså skett i flera månaders tid utan att jag haft en aning om det utan naivt bloggat vidare om ångest, knull, ätstörningar, fyllor och dildos.
-Oroa dig inte, sa mamma nyss i telefonen när hon råkade avslöja att hon läser bloggen, jag älskar dig ändå.
Att känna sig som en författare
3 timmar sedan
5 kommentarer:
Känner SÅ igen mig! Fast jag pallade ju inte och gick under jorden.
Samma här. Tydligen läser min moster min och är nu ledsen över att jag klagar på hennes facist-fasoner gällande sitt bröllop. Enligt mormor alltså, som blev mellanhanden eftersom hon aldrig håller tyst om nåt. Ååååh så jobbigt. Måste jag alltså OCKSÅ börja tänka på vad jag säger?
lsm; nej jag tänkte på dig när detta hände och undrade om jag skulle göra samma sak. sen tänkte jag att din blogg ändå var betydligt mer...vad var det nu din mammas kollega sa...mustig än vad min är och betydligt mer detaljrik så jag tänker skitsamma och jag och mamma pratar ändå om det mesta som står här.
kaia; nej haha du som bloggat så mkt om bröllopet. jag pallar inte att börja anpassa mig och tänka på vad jag säger. behållningen i att blogga är ju till stor del att INTE göra det.
citat av min farmor vid den senaste släktträffen:
- datorn har gått sönder så nu har jag inte läst din blogg på en hel månad!
och jag avledande:
- men oj, vad har hänt med datorn?
haha underbar kommentar, men farmor? hjälp!
Skicka en kommentar