Med rester av sömntablett kvar i kroppen och utmattad efter morgonens intervju lägger jag huvudet mot fönstret, lägger den tjocka halsduken mellan mig och den kalla ytan. Sluter ömsom ögonen, låter ömsom dem vila på landskapet utanför.
Just nu är strävan och oro koncenterat i några timmars vila. Man måste få känna den känslan också. Annars går man under. Och jag tror att det var som såhär jag föreställde mig livet som oroligt barn, frustrerad tonåring eller överpresterande 20-åring. Jag vet att det var det här ögonblicken, och andra med dem, som jag väntade på, längtade efter, kämpade för.
Här sitter jag på ett tåg och ser hösten tumla fram utanför fönstret. Jag ska, om några timmar, sitta på ett möte. Därefter kommer jag att gå ut och äta en hallonbakelse med Helena och låta mig bjudas på champagne av Julia. Jag ska vara fnittrig, glittrig, salongsberusad och skåla med människan som jag vill leva det här livet med över tända ljus, i vinglas, med kärleksfulla ögon på varandra.
Om detta vet jag fortfarande ingenting. Jag bara anar. Jag sluter mina ögon. Allt jag gjort hittills var för att komma hit, till denna stund. Hösten tumlar, livet tumlar, jag vaggas in och sover en stund.
6 kommentarer:
<3
Så spännande! Hur gick intervjun då? När får du besked?
MEN! Håll oss inte på halster, ut med det - beskedet var...?
Men...? Har man intervjuer för antagning till forskarskola? Det har jag aldrig hört talas om tidigare, men det kanske varierar inom olika ämnen. När jag blev antagen till doktorandtjänst i pedagogiskt arbete gick de enbart på skriftliga meriter. Vad ställer de för frågor vid en sådan intervju då? Låter lite spännande.
Ted och Carolyn: Jag får veta om ett par veckor. Och nej, det är inte så vanligt med intervju. Nytt initiativ av just min institution för i år. Jag tycker att det är jättebra.
De frågade en del om min tilltänkta forskning och jag fick argumentera en del kring den. Sedan en hel del frågor kring hur jag känner inför att till exempel undervisa, prata på konferenser och hålla i större projekt under lång tid. Även doktorerande kräver ju sin individuella lämplighet, oavsett hur skriftligt meriterad man är.
Låter vettigt med intervjuer. Folk kan ju få rätt mycket "hjälp" med sina skriftliga forskningsplaner, svårt att vara 100 % säker på att det verkligen är X som skrivit X:s plan. En intervju visar nog det bättre.
Är det en avlönad doktorandtjänst? Dum fråga, det borde det självklart vara, men man vet ju aldrig. Hur mycket får man inom humaniora? Håller tummarna för dig!!
Skicka en kommentar