där är du som aldrig kommer, här är jag som din skugga

man blir aldrig mer än tonåring ändå, tänker jag liggande på mitt golv för att det är bästa tänkstället nu och när jag var sexton och rödljus, den akustiska versionen, går på repeat. som ett sätt att samla kraft och reda ut sig. nu och då.

jag tänker att bredband är ett jävla sattyg när ens arbetsredskap är datorn och jag borde bli bättre på att ställa in min msn på upptagen-status och att det känns konstigt tonårigt med tre dagars betald semester utan att lämna stan, som att skolka utan att behöva ta igen något när man kommer tillbaka och man behöver inte låtsas att man är sjuk och vara hemma utan får göra vad man vill utan samvetskval. sen tänker jag det är lika konstigt att träffa någon innan morgonkaffet och med sömngruset kvar i ögonen, man har inte hunnit jobba upp sig till sitt vuxna jag utan är kvar i en sömndrucken, barnslig naivitet av lätt förvirring. så tänker jag på brevet från mormor och brevet från mamma och hur de går in i varandra och berättar olika historier, men ändå samma och hur konstigt det är med mönster som följer varandra fast ändå i zickzack, den bredaste zickzacksömmen i symaskinens inställningar. sen undrar jag om zickzack verkligen stavas med z eller om det ska vara s. jag funderar på om jag ska moffa ben&jerrys framför ryan atwood i wifebeaterlinne ikväll eller om jag ska följa smsade uppmaningar om öl med tillägget hört att de kärlekstörstande är galna ikväll...och jag vet att jag kanske borde fästa någon slags vikt vid att det är Alla hjärtans dag och kanske skriva något om att det är Alla hjärtans dag och att det är den första fjortonde februari på väldigt många år som kärleksförklaringar eller parhäng lyser med sin frånvaro. att det är givet att jag ska vara bitter och längta efter något eller kanske tänka tillbaka på gamla minnen från den här dagen och jag tänker bara på dagen för två år sedan för det var första och sista träffen på ätstörningsenheten på sjukhuset och jag minns det för jag var så arg att de fuckade upp min kärleksdag sådär och jag är extremt lung och obitter och så länge jag ser mig själv i spegeln varje dag och tänker fan bruden, du är ju grym kommer jag kanske stanna i det tillståndet. jag tänker att min enda singelfrustration idag är att semlor endast säljs i tvåpack och det sabbade min eftermiddagsfika för jag orkar knappt en, never två semlor och det går inte att spara för imorn kommer den andra vara torr och grädden gammal. slutligen tjurar jag för tusende gången över att min bekantskapskrets - jag älskar er, det vet ni - är såna indiefittor ändå och ingen vill följa med på promoe ikväll och white man´s burden var jämte justin höstens mest spelade skiva och när jag för en gångs skull vill gå på konsert blir det inget av med det och if i was a rich girl skulle jag skicka mitt privatjet till amsterdam och hämta m. men nu kanske jag nöjer mig med ryan atwood eller bara en öl också reser jag mig från golvet och huvudet är tillräckligt klart för att teckna en bild av vad jag ska göra de kommande dagarna.