Fortsättningen följer här:

Alltså herregud. Hade jag vetat att det skulle bli en sån jäkla diskussion kring den här snubben och mitt lördagsligg hade jag ju lätt skrivit mer om one-night-stands tidigare.
Eller nej. Men okej.

Jag har fått helt briljanta kommentarer som fått mig att tänka till. Jag har också fått mail, kommentarer och telefonsamtal som fått mig att undra hur jag kunde uttrycka mig så otydligt eftersom jag verkar ha missuppfattats helt. Dessutom har jag lämnat ut en vän, en människa som aldrig bett om eller godkänt att jag lämnade ut henne och dessutom tog med henne i någon slags diskursiv, allmän diskussion kring hora/madonna-ideal. Det var jävligt fel av mig. Det var aldrig meningen att anlägga något slags jämförande perspektiv mellan henne och mig, definitivt inte och mellan oss är det ingen skillnad och enda skillnaden den kvällen var att en av oss gick tidigare från klubben, den andra fick med oss den där snubben hem.

För det andra var det aldrig min mening att lämna ut honom. Att göra honom till idioten som drar direkt efter sexet. Jag är inte intresserad av att svartmåla honom. Jag är inte – som någon påpekade - intresserad av att infria Per Ströms åsikter om att feminister alltid gör kvinnor till offer. Jag var inget offer. Jag är inget offer. Mitt syfte var inte att diskutera sexetikett, för min etikett är ju faktiskt bara min och god knows att jag har vaknat upp mornar och försökt tänka ut hur jag ska kunna smita därifrån utan att killen hinner vakna och det är knappast särskilt mycket finare än att ärligt säga hejdå, jag ringer taxi nu. Jag är inte intresserad av att göra mig till någon brud som böhölar över nån snubbe som varken jag eller min kompis var intresserad av någon uppföljning med. För det är jag inte.

Han och jag låg med varandra på exakt lika villkor. Vi visste båda att vi inte var varandras förstahandsval den kvällen för vi hade båda sett varandra ragga på andra, människor som sedan drog. Vi gjorde precis vad vi kände för ihop. Ingen av oss ville ha någon uppföljning eller ens byta nummer. Ändå fick han mig att känna mig horig när han drog direkt efteråt.
Den känslan, var kom den ifrån?
Kanske behövde jag några timmars skedliggande och kärlekslek för att legitimera att jag engångsporrknullat. Hade vi skedlegat eller låtsats att vi gillade varandra efteråt hade det på något sätt varit okej att jag knullade utan kärlek, utan känslor och på sättet som jag gjorde det. Då hade jag fortfarande varit en fin flicka någonstans. Kanske handlade det om att när han på en gång drog tydliggjorde han vad som hänt, vad jag var: Bara ett ligg. Precis som han bara var ett ligg för mig. Och någonstans inuti min moderna, fria, kvinnliga slampsexualitet mådde jag dåligt över det.
Jag bryr mig föga om vad han tyckte om vare sig mig eller min kompis. Jag skiter fullständigt i om folk anser att jag är en hora, pryd, frigid eller för lössläppt precis som jag skiter i om folk tycker att jag är jobbig, dum i huvudet eller ful. Det handlar om känslan man har inuti, sättet man ser på sig själv, sättet man låter sig speglas i andras blickar. Den identitetsposition som man intar i någon annans ögon. När han gick direkt efteråt hände någonting inom mig. Subjektet slampa blev hora. Det var mina trassliga känslor kring vem jag är och vem jag försöker vara, naturligtvis tätt sammanknuten med den där ståltråden av normer och uppfostran som värker i min ryggrad, det var de som blottades när jag på en halv sekund gick från frigjord till smutsig.
Kanske handlade hans hemgång helt enkelt om att det inte fanns någon kärlekslek som legitimerade sexet och att jag därmed bär runt på en jävla massa hora/madonna inuti mig som jag inte riktigt lärt mig att deala med än.