1 april 2009

Alla har rätt till ordet äktenskap

Till nya numret av eminenta Språktidningen har jag skrivit en artikel om debatten kring ordet äktenskap. Naturligtvis köper man pappersupplagan av tidningen, för att få ta del av allt det populärvetenskapliga såväl som nördiga, men vill man läsa artikeln finns även en något nerkortad version (har jag för mig) att läsa här.

I dagens Aftonbladet finns, med anledning av dagens riksdagsbeslut, en intervju med kloka Karin Långström Vinge som också finns med i min artikel.

5 kommentarer:

Grovt Initiativ sa...

nerkortad? då ska jag definitivt vänta till jag har den i tryck.

Elin sa...

jag är inte säker, kommer inte ihåg hur lång min artikel var. men Språktidningen brukar lägga upp nerkortade versioner på hemsidan.

Julia sa...

Heja!

Ylva sa...

Åh ja. Äntligen en tidning jag också kan få tag på :D

N sa...

Betydelsepotential? Alla har rätt till sina egna definitioner? Hmm ingen har väl rätt till någon definition, eftersom ingen definierar ett ord, annat än för ett mycket smalt specifikt sammanhang. Att tro att man följer en regel är inte detsamma som att följa en regel. Ett av problemen är ju att man antar att ordet "äktenskap" är detsamma i bägge definitionerna. Man antar att ett begrepp har en slags identitet. Man kan undra hur de grundar det antagandet. Ingen skulle väl påstå att svensk i satsen "Herr Svensk är svensk" har samma betydelse, så varför skulle det gälla ordet äktenskap? Om ett ord har två eller fler definitioner varför antar man då att ordet är detsamma? Är det för att det hmm denoterar samma sak? Uppenbarligen gör det ju inte det.
Men jag gillar hans slutkläm, "det spelar ändå ingen roll!" Det har han ju rätt i.