tag:blogger.com,1999:blog-13966414.post4487828427103430490..comments2023-05-16T12:37:03.536+03:00Comments on Elin Grelsson: Reflektioner kring kommentarerElinhttp://www.blogger.com/profile/09898619088267769069noreply@blogger.comBlogger10125tag:blogger.com,1999:blog-13966414.post-23097336251585033672008-12-17T18:40:00.000+02:002008-12-17T18:40:00.000+02:00Elin: Det är som det där experimentet på Sergelgat...Elin: Det är som det där experimentet på Sergelgatan för ett par år sen. En man slår sin "flickvän" och skriker åt henne. Ingen, nästan, reagerar...<BR/><BR/>jag vet inte, jag skulle nog också gå förbi och inte göra ngt om han skriker men jag hoppas ju att jag skulle göra något om han slog... men det är det där med "det är vårt privatliv".<BR/><BR/>Man hade kanske kunnat hoppas att det skulle försvinnit lite när tom våld inom hemmets väggar är allmänt åtal?!challhttps://www.blogger.com/profile/10421219663804628119noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-13966414.post-14270846884609067902008-12-17T15:14:00.000+02:002008-12-17T15:14:00.000+02:00Ano: jag avundas dig lite. jag är FÖR öppet naiv, ...Ano: jag avundas dig lite. jag är FÖR öppet naiv, samtidigt som jag är stolt över den sidan. vid sådana här tillfällen slår den ju onekligen fel. jag känner igen mig i Isabelles reflektion.<BR/>har alltid varit tjejen som går långa omvägar på skolgården för att inte få snöbollar på mig eller bli utsatt för någonting istället för att vara den som ingen vågar ge sig på. det är svårt att lära in i efterhand, hitta en balans mellan öppenheten och inte-ta-skit-uttrycket writen all over.Elinhttps://www.blogger.com/profile/09898619088267769069noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-13966414.post-23017893399517041352008-12-17T04:49:00.000+02:002008-12-17T04:49:00.000+02:00Vi människor är alla olika (tack o lov för det) oc...Vi människor är alla olika (tack o lov för det) och fungerar olika. Jag är en sån som folk inte går fram till, jag uppfattas inte som öppen. Mina vänner säger alla samma sak att i början så trodde de aldrig att jag var så öppen o glad, och jag har ett sätt som får vilken kille som helst att backa. Har aldrig råkat ut för såna idioter för att jag möter deras blickar med hat o agressivitet. Tyvärr så är det enda språk dessa killar förstår. <BR/>Måste säga det också att jag är uppvuxen med bara kvinnor som klarade av allt själva och som aldrig tog någon skit från någon och aldrig bad om ursäkt för något. För jag tänkte samma sak som Isabelle skrev: "Men jag tror det är en inlärd reflex, att som tjej ska man be om ursäkt för sitt existerande snarare än att slå tillbaks."<BR/>Den reflexen fick jag aldrig lära mig. Jag VET att om jag varit på vagnen den där dagen så hade jag reagerat med råge och sen hade jag skällt på alla andra som inte reagerade. Vi alla människor måste ta vårat ansvar när det gäller att hand om varandra. Vi måste tänka: Det kunde varit min dotter, min mamma, min syster.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-13966414.post-38083811967675931332008-12-17T00:33:00.000+02:002008-12-17T00:33:00.000+02:00Hjorten: Ja, det tror jag stämmer mycket väl, känn...Hjorten: Ja, det tror jag stämmer mycket väl, känner igen de tankegångarna och reaktionerna.<BR/><BR/>Ströbaek: Sa till en vän häromdagen att "klok" är den finaste komplimang jag vet att få. Tack.<BR/><BR/>jojo: Tack! Men off internet? Är du galen?<BR/><BR/>Emilou: Fy helvete. Jag minns i min förra lägenhet, där jag tyckte att det lät som om mannen i lägenheten nedanför misshandlade sin fru och sina barn. Jag ringde aldrig polisen, tvekade på telefonen ibland. Varför gjorde jag aldrig det? Det är en tendens och den är, precis som du skriver, viktig att motarbeta.<BR/><BR/>chall: Okända människor bryr sig för lite, lägger sig i för lite. Man kan göra det på olika sätt, på ett hövligt sätt, det krävs så lite. Läser just nu Susanne Bröggers Fräls oss ifrån kärleken som skriver mycket om vilken, på många sätt, förödande konsekvens det här med uppdelningen privat och offentligt får för oss. Det kanske handlar lite om det också. Att det sker någonting obehagligt av "privat" karaktär i det offentliga rummet. Ska återkomma till det.<BR/><BR/>Andy: Jag håller inte med dig och förstår inte riktigt hur det ska gå till. Är det något som jag är stolt över så är det att jag är utåtriktad, social och utstrålar öppenhet som gör att främlingar pratar med mig i tid och otid (har fått göra ett otal gånger att "du såg så öppen och trevlig ut, var tvungen att fråga dig om det här och det här"). Förstår att du inte menar att jag ska ändra på det, men jag förstår inte HUR jag ska hitta en strategi som gör att en random full kille inte kommer fram och tallar på mig.<BR/>Och det känns lite skuldbeläggande, jag tycker inte att det ska vara min sak att ställa in mig på att inte ta skit, det ska vara andras sak att inte ge mig den. Dålig kritik, skitsnack osv är jag grymt bra på att skaka av mig och inte ta skit ifrån. Men det är en annan sak när något sånt här händer.<BR/>Garderar jag mig blir jag rädd, misstänksam och mindre öppen. Det vill jag inte bli.Elinhttps://www.blogger.com/profile/09898619088267769069noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-13966414.post-34658270836399811482008-12-16T19:31:00.000+02:002008-12-16T19:31:00.000+02:00Bra post(er).För din egen självkänslas skull: se t...Bra post(er).<BR/><BR/>För din egen självkänslas skull: se till att öva så mycket som möjligt på att hantera denna typ av situation.<BR/><BR/>Som nån annan skrev: det var en slags olyckshändelse, ur ditt perspektiv. Stämmer. Men han (?) hade fel i det följande konstaterandet; att man inte kan gardera sig mot olyckshändelser - det kan man.<BR/><BR/>Man kan ställa in sig på att inte ta skit av någon. Det kostar på, men man kan det.<BR/><BR/>Vissa har det naturligt. Andra får öva. Oavsett talang går det att permanent inta positionen att inte ta skit.<BR/><BR/>Visst - varför ska du behöva ändra på dig? Det ska du inte behöva göra. Principiellt sett.<BR/><BR/>Men i praktiken kan det vara läge att fundera på vilka strategier du kan ta till för att inte hamna i ett lika jobbigt emotionellt läge nästa gång. Rätt uttryck och attityd från början hade hindrat den där liraren att ens överväga att försöka jiddra med dig in the first place.<BR/><BR/>Nip it in the bud.<BR/><BR/>Tro mig, det går. Just sayin'.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-13966414.post-66495312233919897852008-12-16T16:33:00.000+02:002008-12-16T16:33:00.000+02:00Jag önskar bara att han vaknade dagen efter och sl...Jag önskar bara att han vaknade dagen efter och slämdes som en hund.<BR/><BR/>Fast jag tror ju inte att han kom ihåg det/brydde sig.<BR/><BR/>En av anledningarna till att jag personligen (jo, jag blir lite aggressiv ibland) skullle velat gett honom en örfil/slag i ansiktet så han kunde kommit ihåg.....<BR/><BR/>Annars håller jag med det du skriver - det är slump, alkohol får en att tappa spärrar (ska vi prata om vilka spärrar man tappar någon gång - de man vill göra innerst inne eller om man ändras och blir helt annorlunda?!) och obehaget att folk är vana vid att inte lägga sig i eller ingripa. Det sista är det jag skulle vilja ändra mest - sociala ingripandet av "okända personer som bryr sig".<BR/><BR/>kramchallhttps://www.blogger.com/profile/10421219663804628119noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-13966414.post-83649535214760392362008-12-16T11:24:00.000+02:002008-12-16T11:24:00.000+02:00Tänkte ta upp precis det som Hjorthensa, och ett f...Tänkte ta upp precis det som Hjorthensa, och ett fall av detta var Kitty Genovise(stavningen är jag inte helt säker på..) som blev våldtagen och mördad utanför sin lägenhet med hela huset som vittnen. Ingen ringde polisen. Där handlade det alltså inte ens om att behöva ingripa själv och blotta sin egen sårbarhet. Det handlade om att stanna i sin lägenhet och lyfta luren. Det värsta som hade kunnat ske var att någon annan rapporterat det redan. <BR/>Det är lite skrämmande, men det verkar vara så vi reagerar när vi blir vittne till något, och detta är en psykologisk reaktion(inte helt säker på terminologin) som vi alltså inte gör helt medvetet. Som tur är, är detta endast en tendens, och vi kan ju välja att agera trots att ingen annan reagerar. Och vi kanske behöver pushas till att göra det valet i större utsträckning.Emilouhttps://www.blogger.com/profile/15730623714594370181noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-13966414.post-65040598433943262892008-12-16T10:06:00.000+02:002008-12-16T10:06:00.000+02:00jag har verkligen missat allt de senaste dagarna (...jag har verkligen missat allt de senaste dagarna (internet t.ex.). det smärtar verkligen att höra om den jävla idiotin på spårvagnen. fuck alla jävla puckon! man blir så jävla arg och vill bara gråta och vara oresonlig för alltid. <BR/><BR/>men lika fint är det också att läsa hur du hanterar det och reflekterar över det. hela din poäng om att det inte var en privat företeelse, utan en olyckshändelse, och att du inte känner skam över din person (även om du kände viss skam över något du inte sa), ÄR SÅ HIMLA VIKTIG OCH BRA. jag blir väldigt glad över att du formulerat det, känner att jag samlar argumenten och garderar mig för eventuella olyckshändelser i framtiden. kramAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-13966414.post-50644812279785801542008-12-16T04:02:00.000+02:002008-12-16T04:02:00.000+02:00Du är mycket klok.Du är mycket klok.Ströbaekhttps://www.blogger.com/profile/10734504958457151858noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-13966414.post-12927946193031565002008-12-16T02:04:00.000+02:002008-12-16T02:04:00.000+02:00Angående dette med at bare en person i en full spo...Angående dette med at bare en person i en full sporvogn etterhvert reagerte, så hørte jeg med et halvt øre på TV'en her forleden noen som snakket om akkurat det der.<BR/><BR/>Ved en slik hendelse som du var ute for, eller om noen faller om på gaten med et illebefinnende, etc, så viser undersøkelser at jo flere som er tilstede, jo større er terskelen for å reagere. Ikke fordi vi mangler empati, eller er likegyldige, men fordi man ser på alle de andre, og tenker med seg selv at dette er det andre som er mer kvalifiserte for å ta seg av. <BR/><BR/>Altså, om du er ute og spaserer alene på en vei, og finner en person liggende livløs i grøfta, så vil du antagelig prøve å hjelpe. Finner du en livløs person på en gate der det går masser av andre mennesker forbi så vil du kanskje heller se på de andre, og lure på om ikke noen skal hjelpe til her liksom?Anonymousnoreply@blogger.com